Sverige kommer bidra med betydligt mer än vad vi får tillbaka när det gäller EU:s återhämtningsfond. De pengar som vi får tillbaka ska gå till utbyggt bredband, fler utbildningsplatser och på att ställa om industrin till mer klimatvänlig produktion, men också till digitalisering inom äldreomsorgen.

I ett SVT-inslag i februari visades hur man inom äldreomsorgen i Eskilstuna infört medicinrobotar, surfplattor och smarta kameror.

– Vi måste identifiera situationer där vi kan ersätta någon med något, sade kommunens utvecklingschef Christine Gustafsson.

Staffan Karlsson, professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad, har följt införandet av trygghetskameror inom hemvården och särskilda boenden i en halländsk kommun. Han ser framför allt fördelar, förutsatt att kamerorna används på det sätt som överenskommits med vårdtagaren.

– Att ersätta ett tillsynsbesök hemma hos en vårdtagare klockan 2 på natten med en kontroll under fem minuter genom en kamera kan betyda att ingen i hushållet behöver oroar sig för att bli väckt, säger han till Världen idag.

Även appar i mobilen som påminner hemtjänstpersonal om utdelning av medicin menar han är positivt.

– Läkemedelshanteringen är den åtgärd som har flest avvikelser inom den kommunala hälso- och sjukvården, och kan den förbättras på något sätt så påverkas de äldre positivt.

Enligt Staffan Karlsson kan digitala hjälpmedel stärka de äldres självständighet och frigöra tid hos personalen för att skapa relationer med vårdtagarna.

Men att ersätta personliga möten med digitala lösningar riskerar också att förstärka ensamheten för en del äldre, och Staffan Karlsson anser att all ny välfärdsteknik bör analyseras etiskt innan den tas i bruk.

– Man måste fråga sig hur tekniken påverkar människors integritet och självbestämmande. Tekniken ska göra gott och vara till hjälp, inte upplevas som obehaglig.