Förändringarna finns med i ett lagstiftningsinitiativ som parlamentet antog på tisdagen, med 323 röster för, 262 emot och 48 nedlagda röster. En tillhörande resolution antogs med ungefär samma röstfördelning.

Den största förändringen i förslaget är att varje väljare skulle få två röster i stället för en. Utöver att rösta på ett inhemskt parti från det egna landet, vill man också införa en extra valkrets med 28 gemensamma kandidater från alla länder.

I resolutionen påpekar parlamentarikerna att jämställdheten går långsamt, trots att andelen kvinnliga ledamöter ökat för varje val och nu är uppe i 40 procent.

Men vissa länder har inte valt in en enda kvinnlig Europaparlamentsledamot. Därför föreslår man att kvinnor ska kvoteras in, åtminstone på den gemensamma vallistan.

”Jämställdhet ska uppnås beroende på medlemsstaternas valsystem och under alla omständigheter i den unionsomfattande valkretsen genom användning av varvade listor eller kvoter, utan att man inkräktar på icke-binära personers rättigheter”, står det i förslaget till förordning.

Parlamentet vill dessutom att den 9 maj utses som gemensam europeisk valdag, och att det införs en obligatorisk 3,5-procentspärr för valkretsar med över 60 mandat.

Det senare ogillas bland annat av Patrick Breyer, Europaparlamentariker för det tyska Piratpartiet.

”EU-parlamentet föreslog i dag en anti-demokratisk tröskel på 3,5 procent för europeiska val, vilket skulle ogiltigförklarat 3,1 miljoner tyska röster i valet till Europaparlamentet 2019 och omfördelat mindre partiers mandat till etablissemanget”, kommenterade han på Twitter på tisdagen.

Den nya gemensamma EU-listan hyllas som en förändring av EU i demokratisk riktning. Men kritiker finns, även bland svenska Europaparlamentariker.

– Jag tycker att svenska partier ska ställa upp kandidater som sedan svenska folket väljer till Europaparlamentariker. De ska inte utses på någon VIP-lista från Bryssel, säger Tomas Tobé (M) till TT.

Tanken med den gemensamma valkretsen är att kandidaterna där också ska vara toppkandidater för posten som ordförande i EU-kommissionen. Men ett sådant system är inte populärt bland EU:s medlemsländer, som fortsatt vill att de tunga posterna ska fördelas efter förhandlingar mellan ländernas stats- och regeringschefer.

Detta bidrar till att EU-parlamentet sannolikt får svårt att få gehör för sina idéer.

– Jag känner mig väldigt trygg med att medlemsstaterna kommer att säga nej till denna lilla majoritet som de har lyckats skrapa ihop i Europaparlamentet, anser Tomas Tobé.