Det var förra tisdagen som EU-ländernas ledare meddelade att de nått en överenskommelse om en gigantisk coronaåterhämtningsfond och en ny långtidsbudget. Fonden innebär att EU ska låna och samla ihop 750 miljarder euro som ska fördelas på medlemsländerna i form av lån och bidrag.
Jan Sturesson, internationell ordförande för den kristna handelskammaren (ICCC), är kritisk.
– I detta beslut, som nu ska bekräftas av EU-parlamentet, har Europa tagit det mest drastiska steget sedan Romfördragen, säger han till Världen idag.
Romfördragen är 1957 års överenskommelser om att upprätta Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska ekonomiska gemenskapen, som kan ses som grunden till dagens EU.
– Tyvärr har vi gått in på en federalistisk väg. Och det är en helt ny framtid som vi måste börja fundera på vad det betyder för EU och dess medborgare, säger Sturesson.
I förra veckans överenskommelse finns en formulering som öppnar för olika typer av finansiering av EU, vilket skulle kunna innebära EU-skatter, men det är inte bara på grund av denna formulering som Jan Sturesson anser att unionen går mot ökad överstatlighet. Det är även på grund av det stora lån som EU kommer behöva ta för att finansiera krispaketet.
– EU har nu gått ut som en aktör för att låna pengar på marknaden. Det har aldrig hänt förut.
Det innebär att EU tar lån där medlemsländerna går i borgen, säger han.
Därefter citerar Jan Sturesson både Bibeln och forne statsministern Göran Persson:
– Den som är satt i skuld är inte fri.
Enligt Jan Sturesson kommer överenskommelsen troligen innebära att EU försöker skaffa sig någon form av beskattningsrätt.
– Jag tror att det kommer krävas för att få in pengarna som man har lovat bort, säger han och påpekar att det redan nu pågår diskussioner om exempelvis miljöskatter.
Vad är det då som är problematiskt med EU-skatter, enligt Sturesson? Jo, inte bara det faktum att svenska skattebetalare kommer få betala mer pengar till EU, utan framför allt att EU genom detta skulle bli en mer global organisation.
– Det är skillnad på en global organisation och ett internationellt samarbete. En global organisation bestämmer över medlemmarna och kan kräva underkastelse på ett annat sätt än ett samarbete där varje nation bestämmer över sig själv, säger han och påpekar att steget efter skatterna troligtvis blir att länder som Sverige tvingas in i eurosamarbetet.
Jan Sturesson anser att EU, om man nu tvunget skulle ha en coronafond, endast skulle erbjuda medlemsländerna förmånliga lån, och inte rena bidrag.
– Det är inte ansvarsfullt att ta stora lån och ge bort pengar. Precis som med ett företag bör det finnas konsekvenser av dåligt förvaltarskap för ett land. Har man slösat bort arvet så har man skapat ett sämre läge för nästa generation, och då får man ta konsekvensen av det, säger han.
Att ge bort gigantiska belopp till EU-länderna sänder, enligt Sturesson, signalen att det är okej att vara oansvarig, för någon annan kommer att betala för kalaset ändå.
En annan nackdel med att ge bidrag i stället för lån är, enligt Sturesson, räntan.
– Just nu har vi nollränta, men vad händer om den ökar? Eftersom det är EU som har tagit lånen är det EU som kommer få betala räntan, och det är inga små belopp det handlar om, säger han.
Hade man i stället endast lånat ut pengar hade räntan redan varit finansierad av det låntagande landet, påpekar han.
Jan Sturesson anser att länder ska hjälpa varandra, men menar att det måste göras med vishet.
Vinnaren på att EU blir en aktör på finansmarknaden är, enligt Sturesson, globala banker och finansinstitut.
En annan tänkbar vinnare är länder som Kina, menar han.
– Kina har redan lånat ut stora belopp till länder i Afrika. Det vore ett skräckscenario ifall samma sak hände i EU.
Jan Sturesson påpekar att Kinas framfart i Afrika har inneburit att man i vissa länder erbjudit samma övervakningssystem som i Kina.
Och just denna fråga är ytterligare något som oroar Jan Sturesson med coronapandemin: Risken för ett kontrollsamhälle även i Europa.
– Den globala handlingskedjan har fått sig en knäpp under coronakrisen då vi förstått att vi måste kunna försörja oss själva. Men corona är samtidigt som en accelerator för ökad globalisering och ökad kontroll, säger han.
Jan Sturesson påpekar att Kina redan har valt sida i form av ”total underkastelse” där allt medborgarna gör protokollförs och poängsätts genom en app. Även Israel är inne på det spåret, medan USA och Europa ”står och väger”, enligt Sturesson.
– Det värsta scenariot jag kan se är att man kokar ihop kontroll av vaccination, identifikation och digital position, säger han.
Enligt Sturesson skulle detta innebära att myndigheterna skulle ha koll på var varje medborgare befinner sig, vilken temperatur de har och ifall de är vaccinerade. En person som inte uppfyllde myndigheternas krav skulle i värsta fall inte få resa fritt eller umgås med vem som helst.
– Tekniken för detta finns här. Vi har öppnat en ask som det finns väldigt mycket tråkigheter i, säger Sturesson.
Han skulle önska att Europa valde en väg där man kommer fram till att allt som kan göras digitalt inte måste göras.
– Vi kan inte göra som Kina, vi måste hitta en helt annan väg så att inte folk i Europa går med paraply och masker som i Hongkong: Inte för att det regnade, utan för att det fanns ögon överallt.
Enligt Jan Sturesson har församlingen här ett viktigt uppdrag.
– Vi behöver ha en förmåga att urskilja vad som är gott och ont i den situation vi står i. Vi behöver, precis som Jesus sa, lära oss att förstå framtiden genom vår samtid. Vi behöver veta hur vi ska agera framöver när vi erbjuds, eller påtvingas, olika teknologiska möjligheter.
Jan Sturesson menar att tecknen på att vi går mot ökad kontroll är tydliga och att coronapandemin har blivit ett acceptabelt medel för kontrollen.
– Jag pratade nyligen med en holländare som berättade att det är förbjudet att samlas och sjunga i Nederländerna. Intentionerna är goda, men det sker på bekostnad av den personliga integriteten.
Tycker du att församlingarna är på rätt spår?
– Jag upplever att församlingarna inte diskuterar den här frågan över huvud taget. Det finns en aningslöshet som är sanslös. Det här är rätt komplicerat, därför behöver vi tala med varandra och be med varandra, säger Sturesson.
Han påpekar att vi ska be för överheten och ha respekt för den, men att vi måste lyda Gud mer än människor.
– I Andra Krönikerboken står det att Gud ska komma med läkedom till vårt land OM vi omvänder oss. Jag upplever inte att vi har omvänt oss. Och jag talar även till mig själv, jag upplever att Gud säger: ”Jan, du måste omvända dig. Inse att det här är riktigt allvarligt.”
Enligt Jan Sturesson är det samtidigt viktigt att inte drabbas av fruktan.
– I Bibeln står det att för den som älskar Herren så samverkar allt till det bästa. Om vi älskar Herren kommer han också ge oss en strategi för hur vi ska be, hur vi ska stå i gapet för vårt land och hur vi får se bra beslut.
Näringslivsprofilen berättar att han skulle vilja se ett strategiskt, sunt samarbete mellan de nordiska länderna i stället för överstatlighet inom EU.
Men han har också en annan vision: Att Gud skulle börja tala samfällt till många kristna ledare om omvändelse, urskiljning och vikten av att söka Honom.
– Vi kan få höra Herren och komma med ett gott budskap till svenskarna. Vi kan få tala tro och framtid men också varna varandra.