Den 28 september 1994 var 22-årige Martin Nilsson på väg hem efter några dagars evangelisation i Estland tillsammans med sin bibelskola. Han befann sig i en hytt under bildäck på båten Estonia då han vid midnatt hörde skrapande ljud och förstod att något var fel. I dag säger han att positionen långt nere i fartyget kan ha räddat hans liv.
– Många överlevande hade hytter under bildäck och hörde tidigt oroväckande ljud.
Efter en språngmarsch uppför trapporna tog han en flytväst.
– Jag förstod direkt att inget fanns att göra och tänkte att min tid på jorden var över. Sedan hoppade jag och flera andra i en livflotte och kanade ut i havet i en farlig fart.
Martin glömmer aldrig synen i månskenet.
– Jag befann mig ganska nära färjan och såg när den reste sig upp, med fören ovanför vattenytan. Sedan sjönk den sakta och försvann under vattenytan.
Efter cirka åtta ångestfyllda och plågsamma timmar i livflotten plockades Martin upp av en ytbärgare. Händelsen ledde oundvikligen till att han ifrågasatte saker, men Martin har hela tiden behållit sin tro på en god och allsmäktig Gud. Han litar på att relationen med Jesus alltid bär.
Den nya Estoniadokumentären, som sänds på Dplay, har satt ny fart på diskussionerna om hur det gick till när fartyget förliste och 852 människor miste livet. Martin Nilsson, som i dag är 48 år, är övertygad om att sanningen kring fartygets förlisning ännu är mörklagd. Han har med intresse sett den nya dokumentären som visar upptäckten av ett flera meter stort hål i skrovet.
– Sedan tidigare har jag funderat på om det ligger militär materiel där nere. Nu kommer det här med hålet, vilket ger funderingar på om fartyget krockat med en ubåt.
Peter Örn, dåvarande ordförande i en analysgrupp som tillsattes av regeringen, uttalade under slutet av 1990-talet tydligt att de omkomnas kroppar borde bärgas.
– Mona Sahlin [dåvarande statsråd] gick emot sin egen tillsatta utredning och då förstod jag att något var lurt. De försökte gjuta betong över vraket och beslutade om gravfrid, säger Martin Nilsson.
Nu menar Martin att en ny utredning måste tillsättas med syfte att sanningen ska komma fram.
– Jag tycker inte att det skändar gravfriden att gå ner och göra en yttre dokumentation av vraket.
Flera viktiga frågor är obesvarade, menar han.
– Hålet är för högt upp och därmed felplacerat för att teorin om att det uppkom i samband med att båten lade sig på botten ska vara trovärdig.
Martin berättar också att dykare som varit nere vid vraket hävdar att rampen där bilar kört på och av fartyget – innanför det omtalade bogvisiret – är stängd.
– Om kolvarna till bilrampen är oförstörda har den aldrig varit öppen och då skulle sjunkförloppet definitivt inte kunnat ske så fort [enbart utifrån ett löst bogvisir].
Filmandet av det nyligen upptäcka hålet i Estonias skrov skedde via en nedsänkt kamera.
– När dokumentärfilmarna kom tillbaka till Tyskland försökte svenska åklagare beslagta filmerna, man gör allt man kan för att det inte ska bli något av det här.
Tror du att sanningen kommer komma fram?
– Jag tror att Estlands regering kommer att ta tag i detta, men om de får fram sanningen är inte säkert. Svenska myndigheter har haft tid att undanröja dokument.
Världen idag har tidigare berättat att regeringen bestämt avfärdar teorion om att svenska myndigheter mörkar när det gäller händelseförloppet.
– Sverige ljuger inte om Estonias förlisning, sade statsminister Stefan Löfven till TT nyligen.
Martin Nilsson ger inte mycket för sådana svar, utan hoppas att de politiker som, tvärtemot statsministern, kräver en ny utredning ska få sin vilja igenom.
– Bibeln talar om att sanningen ska göra oss fria. Det är viktigt att sanningen om Estonia nu kommer fram.