Det var inför söndagens lokalval som Recep Tayyip Erdogan vid två tillfällen sade att Hagia Sofia på nytt kan komma att omvandlas till moské, vilket den bysantinska bygganden var under närmare 500 år.

– Hagia Sofia skulle inte längre kallas för museum. Dess status skulle ändras. Vi kan kalla den en moské, sade premiärministern i en tv-intervju, enligt flera nyhetsmedier.

Han jämförde i sammanhanget med al-Aqsamoskén på Tempelberget i Jerusalem.

– De som håller tyst när al-Aqsamoskén attackeras, trampas ner och får sina fönster krossade, kan inte säga till oss hur vi ska göra med Hagia Sophia, sade han enligt grekiska Travel Media Network.

Hagia Sofia i sin nuvarande utformning uppfördes år 537 och var fram till 1453 en ortodox kyrka och säte för Konstantinopels ekumeniska patriarkat, även om den tjänade som katolsk kyrka åren 1204–61.

När ottomanerna intog Istanbul 1453 omvandlades kyrkan till moské av sultan Mehmet II. Detta ändrades först 1935, när den turkiska republikens grundare, Mustafa Kemal Ataturk, förklarade att helgedomen framöver skulle fungera som sekulärt museum.

Så sent som för ett år sedan slog Högsta domstolen i Turkiet fast att Hagia Sophia inte kan användas som en moské utan fortsätta vara ett museum. Det var en turkisk förening som ansökt om att muslimska böner och läsningar ur Koranen skulle tillåtas i byggnaden.

2013 förklarade Recep Tayyip Erdogan att han inte var inne på att ändra Hagia Sofias status. I onsdags förra veckan var det emellertid annat ljud i skällan.

– Vi tror att tiden har kommit för att ta sådana steg med tanke på att det finns sådana krav [från folket], sade premiärministern, efter att ha kallat beslutet att göra helgedomen till ett museum ”ett mycket stort misstag”.

Men Hagia Sofia är ett världsarv, och enligt källor inom FN:s världsarvskommitté, Unesco, måste alla förändringar av helgedomens status erkännas av den internationella organisationen.