Kärnreaktorn Ringhals 1 stängdes vid årsskiftet. Regeringens mål är att Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybar år 2040 och därför har vindkraften byggts ut, men den kan inte kompensera för bortfallet av kärnkraft under de kallaste vinterdagarna, eftersom det då ofta är vindstilla.

– Vi konsumerar mer fossil el efter nedläggningen av kärnkraftverk, säger Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré till Dagens Nyheter.

– Vi har installerat mycket ny produktion av vindkraft, men problemet är att när vi behöver den som mest producerar den ofta relativt lite, förklarar han.

Enligt myndigheten står kärnkraften för 40 procent av elproduktionen och vindkraften i genomsnitt för cirka 20 procent, men när effektbehovet är som störst är genomsnittet för vindkraftverken bara cirka 9 procent.

Sveriges elunderskott ligger på 1 700 megawatt under den beräknade topplasttimman en normalvinter, vilket motsvarar ungefär två kärnkraftverk, skriver DN. Topplasttimme är ett mått som används för den timmen på året då vi har som högst elförbrukning.

Elen som produceras kan inte lagras och överskottet går på export. Den el som Sverige importerar från andra länder i EU och Norge är oftast från vattenkraft, men det är även kolkraft från Tyskland, Polen och Litauen.

– Vårt elöverskott har växt på grund av vindkraftutbyggnaden och vi exporterar mycket grön el. Men vi har gjort oss mer beroende av fossil el efter nedläggningen av kärnkraftverk, säger Pontus de Maré.

Förra veckan beslutade Svenska kraftnät dessutom att starta det oljeeldade kraftverket i Karlshamn som en reserv, för att klara elförsörjningen.

Enligt de Maré finns det risk att både svenska hushåll och företag kan bli strömlösa under en tid om det blir kallt väder och vindstilla i hela norra Europa, eftersom det då inte finns tillräckligt med el att importera. Riskerna för detta har ökat något sedan årsskiftet.

– Man kan säga att marginalerna har minskat, vi har inte lika höga marginaler som vi har haft tidigare år.