Brandballongerna och flygattackerna innebär det första större våldsutbrottet sedan Israel och Hamas kom överens om eldupphör den 21 maj, efter elva dagar av intensiva strider. Därtill är det den nya israeliska regeringens första beslut om militär aktion.
Enligt Times of Israel har nytillträdde premiärministern Naftali Bennett länge argumenterat för att arméns respons på de återkommande brandbombsattackerna borde vara detsamma som för raketanfall.
Analytiker i Sverige tror dock att Israel kommer att agera försiktigt.
– Jag tror regeringen i det här läget kommer att agera relativt återhållsamt, för att minska spänningar i den sköra koalitionen, säger Israelkännaren Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Israelisk militär bekräftar att man attackerat anläggningar på Gazaremsan tillhörande terroristorganisationen Hamas, och skriver i ett uttalande att man är redo för ”alla scenarier, inklusive förnyade strider, för att möta fortsatta terrorhandlingar som utgår från Gaza”.
Det som menas ligga till grund för ballongattackerna är palestinsk vrede över den årliga flaggmarsch då tusentals sionister tågar med israeliska flaggor genom centrala Jerusalem för att fira återföreningen av staden efter kriget 1967. Normalt genomförs den på Jerusalemdagen, men blev i år fördröjd på grund av oroligheterna i maj.
Trots Hamas uttalade hot om repressalier godkände israeliska myndigheter att marschen fick genomföras under tisdagen, dock med delvis ändrad rutt och under hård säkerhetsbevakning. Enligt Jerusalem Post förstärktes även Iron Domes försvarsenheter och rutter för civilflyg till Ben Gurion-flygplatsen dirigerades om.
Hamas firade dessa åtgärder som konfirmation på den avskräckande situation som de nyliga oroligheterna orsakat, uppger Jerusalem Post.
Flera personer greps och ett 30-tal personer skadades i samband med protester mot marschen, enligt palestinska Röda halvmånen.
– Hamas hade varit tydliga med att någon reaktion på marschen i Jerusalem var att vänta. Men responsen hade ju kunnat se ut på ett helt annat sätt, säger Isabell Schierenbeck.
– Nu finns det trots allt en vapenvila. Den är skör, men innebär också att internationella aktörer ligger på de olika parterna direkt för att försöka förhindra eskalering.