Amerikanska ambassader runt om i världen hängde upp medborgarrättsrörelsen BLM:s svartvita flagga den 25 maj för att markera årsdagen för George Floyds död.
Det var det amerikanska UD som, enligt medier, gett ambassader och konsulat rätt att sättas upp BLM:s flagga inför årsdagen och under hela 2021. Tidigare har utrikesminister Anthony Blinken tillåtit amerikanska beskickningar att sätta upp den regnbågsfärgade prideflaggan från den 17 maj till och med den sista juni.
Beskeden har väckt stark kritik på sina håll, och den republikanska kongressledamoten Nicole Malliotakis har lagt fram ett lagförslag som skulle göra det olagligt att flagga med ”politiska” budskap vid USA:s ambassader.
USA:s president Joe Biden deltog i minnesdagen den 25 maj, och på många platser uppmanades människor att iaktta tystnad i nio minuter och 29 sekunder – så länge som polisen Derek Chauvin i Minneapolis tryckte ner George Floyd mot marken med sitt knä.
Videofilmen från händelsen utlöste en våg av protester mot rasism och polisbrutalitet i USA. Människor av alla politiska schatteringar slöt upp och stödet för den då sju år gamla medborgarrättsrörelsen Black Lives Matter sköt i höjden.
Men på flera håll urartade demonstrationerna i upplopp och vandalism, och i slutet av sommaren hotade dåvarande presidenten Donald Trump att skära ner de federala anslagen till det han kallade ”laglösa” städer som skakats av protester – däribland Seattle, Portland, New York och Washington DC.
De höga nivåerna av stöd för BLM-rörelsen efter George Floyds död sjunker nu kraftigt, skriver New York Times, som förklarar detta med den ökande politiseringen av frågan. Både bland vita svarande och republikanska väljare är stödet nu lägre än det var före den 25 maj förra året.
Många kritiska ögon har dessutom riktats mot BLM.
Redan i slutet av förra året kom uppgifter om hur den snabba tillväxten ledde till inre slitningar och kamp om politiska och ekonomiska prioriteringar inom rörelsen. Två av de tre grundarna lämnade organisationen och den tredje, Patrisse Cullors, uppmärksammades i medier för sina fastighetsaffärer.
I april noterades hennes inköp av en fjärde fastighet, för 1,4 miljoner dollar, och det har spekulerats i om hon dragit fördel av de stora donationerna till BLM.
I maj meddelade Patrisse Cullors, som 2015 kallade sig ”utbildad marxist”, att hon lämnar sina uppdrag inom BLM för att i stället arbeta på en bok och ett tv-projekt med Warner Bros. Hennes avhopp ska ha varit planerat sedan ett år tillbaka, sade hon, och hade inget att göra med ”högerns angrepp” på henne.
Andra frågor kring BLM har handlat om hur man använt de omfattande donationerna till rörelsen – hela 90 miljoner dollar förra året. Bland annat har föräldrarna till två unga afroamerikaner som dödats av polis klagat på att de inte fått någon hjälp av rörelsen, uppger BBC.
Men New York Times pekar på att det finns andra sätt att mäta medborgarrättsrörelsens framgång än att se på opinionen. Sedan George Floyd dog har fler än 30 delstater drivit igenom minst 140 lagar och regleringar som gäller polisens arbete, allt från förbud mot vissa tvångsmedel till olika utbildningsinsatser.