– För EFS del är det så självklart att vara en del av Svenska kyrkan, och så självklart att man hör ihop med Mekane Yesus, och att relationerna är goda åt båda hållen. Då blir det besvärligt när dessa två inte är sams sinsemellan.

Den förste EFS-missionären kom till Addis Abeba redan 1904, och dagens Mekane Yesus-kyrkan bygger till stor del på de svenska kontakterna. På samma sätt säger Erik Johansson, som själv växte upp som missionärsbarn i Etiopien, att Mekane Yesus-kyrkan har blivit en del av EFS indentitet.

– Där har vi haft flest missionärer och där har vi arbetat under längst tid.

EFS har haft en missionärsfamilj i Addis Abeba sedan 2012, med uppgift att bistå Mekane Yesus i att utbilda ungdomsledare. Under de kommande tre åren tillkommer ytterligare två nya missionärsfamiljer. Dessutom stöder man teologisk utbildning, sociala insatser, sjukvård och arbete bland gatubarn.

– Vi har fått väldigt tydliga signaler om att man önskar fortsätta den nära relationen till EFS, säger Erik Johansson.

– Samtidigt tycker vi ofta att det är svårt att förklara vad EFS, som inomkyrklig missionsrörelse, är för något. Ibland får vi intryck av att man från etiopisk sida skulle önska att EFS bröt med Svenska kyrkan, och då får vi förklara att det inte är vår avsikt eller kallelse.

Ett sätt att hantera balansgången är att försöka vara tydlig med när den ena eller andra personen eller kontakten gäller EFS eller Svenska kyrkan.

– Den gränsen är ofta inte knivskarp. Många vanliga medlemmar som besöker Etiopien gör inte den åtskillnaden. Vi har 40 samarbetskyrkor i Sverige, men också EFS-föreningar. Det är inte så självklart alltid att man företräder det ena eller det andra. Det skapar en osäkerhet i relationerna och en ängslighet kring vad man ska säga.

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se