Den knappt 300 sidor långa rapporten har rubriken ”Helighet och barmhärtighet” och är en genomgång av synen på homosexualitet och hur detta relaterar till Evangeliska frikyrkans ledord; missionell, baptistisk, evangelikal och karismatisk.

Här redovisas bland annat olika möjliga teologiska tolkningar av bibelord som relaterar till frågan, hur det sett ut historiskt och hur en förändrad syn skulle påverka EFK:s internationella arbete och relationer. Här återges också många kommentarer, inifrån rörelsen, som uttryckts under den process som pågått centralt inom EFK om frågorna sedan början av 2021.

I rapporten finns också ett antal slutsatser och uppmaningar från arbetsgruppen till samfundets församlingar. EFK bör, enligt rapportförfattarma, välja det man kallar en ”radikal medelväg”. Man menar att en evangelikal rörelse bör gå emellan de diken som beskrivs som fundamentalism och liberal teologi.

”En konsekvens av denna radikala medelväg är att vi behöver igenkänna två saker samtidigt. Det första är att Bibeln talar om samkönat sex i termer av synd, mer specifikt i termer av moralisk orenhet. Det andra är att sexualitet är en beständig del av en människas identitet – det är ingenting hon själv kan ändra”, står det i rapporten.

När utlevd homosexualitet ska definieras räknas tre möjliga definitioner upp: ”moralisk brustenhet”, ”naturlig brustenhet” och ”naturlig variation”. Här menar arbetsgruppen att naturlig brustenhet är den bästa definitionen.

”Det går inte att kategoriskt stänga dörren till samkönade relationer med hänvisning till att man ’läser som det står’. Det vore att hamna i fundamentalism. Det går inte heller att kategoriskt öppna dörren för samkönade relationer med hänvisning till aktuell forskning. Det vore att hamna i liberalism”, skriver arbetsgruppen.

De menar att medelvägen ”igenkänner det som skaver mellan Bibeln och erfarenheten” och innebär att man är ”villig att leva i denna spänning och ständigt låta båda delar utmana oss till liv i gemenskap som återspeglar Guds helighet och barmhärtighet”.

I rapporten uppmanas församlingarna i EFK att formulera en ursäkt till de kända och okända personer som farit illa.

”En ursäkt där vi både erkänner våra misstag och visar att vi är villiga att verka för en förändring i vårt bemötande.”

Det kanske tydligaste rådet är att låta personer som lever i samkönade relationer bli medlemmar i församlingen. Här hänvisas till att man ”ser Andens verk i våra kristna bröder och systrars liv”.

”Rent konkret innebär detta att vårt andra råd är att man, oavsett om man lever i en samkönad relation eller inte, bör få vara medlem i en EFK-församling. Till alla modiga som delat sina berättelser med oss råder vi EFK:s församlingar att säga: ’Välkommen hem’.”

Att arbetsgruppen landat i att primärt se en människas sexualitet som beständig märks också i rådet som ges till pastorer och själavårdare i mötet med människor som önskar förbön och råd för att ändra sin sexuella läggning.

”I mötet med en människa som önskar att Gud förändrar den sexuella läggningen kan rådet och bönerna snarare behöva handla om att försonas med den man är och ta emot sig själv som en gåva ur Guds hand. Också i det finns ett djupt helande, oavsett sexuell läggning”, står det i rapporten.

På EFK:s hemsida betonas att arbetsgruppens slutrapport inte innehåller några konkreta beslutsförslag för rörelsen, samt att man inte är på väg att ändra sin vigselordning i vilken endast en man och en kvinna kan vigas till äktenskap.