Stödet för Kristdemokraterna från kyrkligt aktiva är fortfarande stort, men på senare år har det sjunkit. Partiet har haft en tydlig ambition att bredda väljarbasen, samtidigt har det kommit kritik från frikyrkliga företrädare mot vissa beslut, som att sluta upp i pridearrangemang och att helhjärtat ställa sig bakom svensk abortpolitik.

Hur skulle du säga att KD:s relation till frikyrkan ser ut i dag?

– Vi är stolta över våra rötter och den rörelse vi är sprungna ur. Samtidigt har jag tyckt att det varit viktigt att gå tillbaka till mycket av de skrifterna som Lewi Pethrus och Birger Ekstedt [partiets grundare; reds anm] skrev när man bildade partiet. Att Kristdemokraterna skulle vara ett politiskt, ideologiskt parti förankrat i kristna värderingar, men inte vara ett kristet eller religiöst parti. Och heller inte överta kyrkans ansvar och uppgift, säger Ebba Busch som menar att partiet mer och mer närmar sig en kristdemokrati av tyskt och kontinentalt snitt.

Du har ju varit tydlig nu i flera år med att KD står bakom svensk abortlag och abortpolitik. En del kristna företrädare är kritiska och menar att ni inte längre är en röst för de ofödda barnen. Är det en korrekt beskrivning?

– Vi är fortfarande de som orkar ta debatten om behovet av nyanser. Det sker otroligt många miljoner osäkra aborter runt om i världen varje år som utsätter både det ofödda barnet och kvinnan för enorm fara. Vi har landat i vår ståndpunkt efter att ha vägt in alla olika aspekter.

– Vi är fortfarande de som kan se att det här är ett etiskt dilemma, men att det till syvende och sist måste vara kvinnan som avgör om hon vill fullfölja en graviditet eller inte.

Förra gången KD satt i regeringen så lyckades man driva igenom det så kallade vårdnadsbidraget. Syftet var att underlätta valfrihet i barnomsorgen genom att föräldrar skulle få ekonomisk kompensation för att vara hemma längre med sina barn, i stället för att sätta dem på förskola tidigt.

I dag förordar partiet en barnomsorgspeng på 6 000 kronor. Men när Ebba Busch får frågan hur prioriterat det är för KD att driva detta i en eventuell ny regering lyfter KD-ledaren i stället fram andra områden som hon anser ligger högst på dagordningen.

– Vi har väldigt många stora strider framöver som till exempel handlar om konfessionella friskolor, som är högprioriterat. Och att se över hur man nu tillämpar det så kallade demokrativillkoret och vilken påverkan det kommer att ha på språkkaféer, scoutkårer och annan typ av föreningsverksamhet som kyrkor och församlingar, säger hon och tilläger att dessa insatser är mycket viktiga.

– Biståndsfrågan, familjeaspekten i form av en friare föräldraförsäkring till exempel, att den inte ska begränsas ytterligare, att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Det finns många frågor vi kommer att behöva slåss för. Det kommer att vara större strider och väldigt prioriterade frågor.