Att kristendomen haft betydelse för den yttrandefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet som finns i väst, vilket KD-ledaren Ebba Busch Thor skriver i en debattartikel, ligger det sanning i, enligt Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.

– Kristendomen har i sin kärna en moralisk och etisk förpliktelse, alltså vad som är rätt och fel, som inte bara finns i filosofin, utan som är fastslagen i uttryckliga dogmer, säger han.

Denna moraliska förpliktelse ligger, enligt Dick Harrison, till grund för den svenska lagstiftningen.

– Kristendomen är mycket mer individualistisk än de religioner vi hade innan – den kräver ett personligt ansvar för egna gärningar. Det har gjort att det, i de kristna samhällena, finns tydliga regler som skyddar människor och ger rättigheter, säger han.

Något annat som finns nedlagt i kristendomen och som har legat till grund för fri- och rättigheterna i väst är, enligt Harrison, en ifrågasättande tradition.

– Redan i evangelierna finns det inbyggt att man inte nödvändigtvis ska acceptera överhetens påbud. Vi har ända sedan medeltiden gott om kristna som har ifrågasatt den egna kyrkan och hämtat stöd i religionen för att kritisera påvar, biskopar och kungar, säger han.

Dick Harrison exemplifierar med kättare under medeltiden, protestanter under reformationen och frikyrkor på 1800-talet.

– Alla de här hämtade stöd i religionen för att ifrågasätta och skapa nya diskurser inom ramen för kristendomen. Och det här är det moderna tänkandets grundpelare, säger han.

Det är alltså detta tankesätt som, enligt Harrison, lett fram till liberalism, andra idétraditioner och kampen mot slaveri.

– De första människorna som förkastade slaveriet var Jesuitpräster i Colombia på 1500- och 1600-talet. Längre fram har vi folk från frikyrkorörelsen som kritiserade och ifrågasatte på liknade sätt, säger han.

Dick Harrison betonar att detta inte gällde kyrkan som helhet, och att mycket ont – som korståg och förtryck av oliktänkande – också har gjorts i kristendomens namn.

– Detta gäller alla filosofier och religioner som har accepterats av statsmakt. Det är samma sak om du tittar på buddhismen och, för att inte tala om, islam. Om en stat tar på sig en filosofi och gör det till sin, så kan de här maktstrukturerna göra religionen ond, säger han.

Att kristendomen är starkt sammankopplad med den västerländska kulturen kan man dock inte förneka, enligt Dick Harrison.

– Ska du förstå varför västerlandets tankestrukturer ser ut som de gör, varför våra lagar ser ut som de gör, vår byggnadskultur och vår litteratur, så kommer du inte runt det här. Du har ett stort kristet bagage i din ryggsäck som du ofta inte är medveten om.

En hypotetisk fråga: Hur tror du att vårt samhälle skulle se ut om det inte vore för kristendomen?

– Det är ingen hypotetisk fråga, det vet vi, för kristendomen finns inte överallt. Om du får välja mellan att leva i Sverige, Saudiarabien och Kina – vad väljer du? säger Dick Harrison.

Han menar att vi hade kunnat ha helt andra nivåer av statlig styrning om det inte vore för kristendomen, och att ifrågasättande av makt inte hade varit självklart. Han påpekar vidare att många svenskar inte skulle ha något emot att leva i exempelvis Danmark, och menar att det har att göra med vårt gemensamma kristna arv.

– Oavsett vad man tycker om Jesus, Gud och Bibeln, så har vårt västerländska tänkande väldigt starka band bakåt till synen på människovärdet som finns i kristendomen, säger han.

Även om Dick Harrison menar att Ebba Busch Thor har en poäng i mycket, så är han kritisk till hennes koppling mellan kristendom och individualism, jämställdhet och sexuell frigörelse.

– Där hårdrar hon det rejält. Vad hon drar upp här är exempel på saker som vuxit fram i den västerländska kulturen. Det skulle man bara väldigt indirekt kunna koppla till kristendomen, säger han.

Däremot påpekar han att vårt utbildningsväsende har sin grund i kristendomen.

– Så gott som hela den svenska utbildningssektorn – alla skolor från 1100-talet till 1900-talets första hälft, låg inom kyrkan. Därmed blev de kristna principerna formande för allt tänkande. Även de som satte sig upp mot kyrkan och tyckte att prästerna var dumskallar har fått sin skolning via kyrkan, säger han.

Kritiker menar att de fri- och rättigheter som Ebba Busch Thor nämner har vuxit fram ur den sekulära och humanistiska upplysningen – ligger det något i det?

– Det är fel. Dessa rättigheter är en typisk utveckling av den typ av tänkande som finns i den kristna kultursfären, säger han.

Dick Harrison menar i själva verkat att Ebba Busch Thor och hennes kritiker egentligen talar om samma sak. Sekularisering och humanism har nämligen vuxit fram ur den kristna idétraditionen, menar han.

– När folk tänker på kristendom i dag så tänker de på Gud, Jesus och kyrkan. När vi historiker tänker kristendom så ser vi allt det andra: Det är inte bara religion, utan även syn på människan, syn på ansvarstagande, syn på kulturen, och syn på vad som är rätt och fel, säger han.