Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra.
Johannesevangeliet 13:34

Världen idag

Medlemmar inom Svenska kyrkans med en traditionell bibelsyn och övertygelse oroas av den blivande ärkebiskopen Antje Jackeléns uttalat liberalteologiska hållning, samtidigt som de hoppas på respekt och dialog. Foto: Stig-Åke Jönsson / TT

De vädjar till Jackelén: Värna om minoriteterna

Teologiskt konservativa grupper inom Svenska kyrkan tar emot den blivande ärkebiskopen med viss oro. Men de uttrycker också förhoppningar om ett gott samarbete.

Nyheter · Publicerad 11:52, 21 okt 2013

När Världen idag ställer frågor till företrädare för fem grupper inom Svenska kyrkan som står för en klassisk kristen tro och bekännelse, ger de genomgående samma svar: vi är oroliga, men tar fasta på kyrkans förkunnelse, och vi hoppas på ett gott samarbete med den blivande ärkebiskopen.
”Just nu är det en del som funderar på om man själv kan stå kvar i Svenska kyrkan,” skriver Stefan Holmström, missionsföreståndare i den svenskkyrkliga rörelsen Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS).
Bakgrunden är de uttalanden som lundabiskopen Antje Jackelén gjort i samband med valet av henne till nästa ärkebiskop. Dessa avslöjade att hon inte nödvändigtvis tror på en biologisk jungfrufödsel, och att hon inte ser Jesus Kristus som enda vägen till Gud.

Flera av de personer som kommenterar situationen för Världen idag är rädda för att flera nu ska lämna kyrkan.
”Jag vet om att många just nu lämnar Svenska kyrkan eftersom man har förlorat det sista förtroendet för ledningens bibeltolkning, och det måste till öppna samtal och stor tolerans gentemot de klassiskt troende för att de ska vilja vara kvar”, skriver Daniel Ringdahl, ordförande för ungdomsförbundet inom Evangelisk luthersk mission (ELU).
Han påpekar att unga kristna inom ungdomsförbundet redan i dag har svårt att antas som prästkandidater på grund av sin klassiska kristna tro.
”Oron är stor för att den uteslutningen ska fortsätta”.

Att lämna Svenska kyrkan som rörelse är dock inget alternativ, menar Stefan Holmström vid EFS. Så ser även Berit Simonsson, inspiratör för Oasrörelsen, på saken.
”Oasrörelsen har som sin kallelse att vara en förnyelserörelse INOM Svenska kyrkan, vi fortsätter därför med vårt arbete, uppmuntrade av apostelns Pauli ord i 2 Tim 4:1-5”, skriver hon till Världen idag.
”Där uppmanas vi att predika ordet, att träda fram i tid och otid, att bära vårt lidande. För det är verkligen ett slags lidande som många i Svenska kyrkan känner av i dag, att vara och verka i en kyrka vars ledning inte entydigt tycks bekänna sig till de grundläggande kristna sanningarna. ”

Stefan Holmström påpekar att kyrkans tro står fast, oavsett vad en enskild kristen anser.
”Vi ska inte i första hand förhålla oss till ärkebiskopens tro, eller tolkning av kyrkans bekännelse, utan just till kyrkans bekännelse. Den ändras inte när kyrkan byter ärkebiskop, även om ärkebiskopens hållning påverkar hur Svenska kyrkan tolkar sin bekännelse. Blir det teologiska samtal i stugorna är det i grunden något positivt!”
Flera svarande pekar på att de inomkyrkliga rörelserna står för viktiga värden.
”Min önskan är att hon tar vara på kraften som finns hos de teologiskt konservativa, inte minst i fråga om engagemang, kreativitet och missionsiver”, skriver Olof Edsinger, generalsekreterare för Salt – barn och unga i EFS, samtidigt som han höjer ett varnande finger vad gäller ekumeniken.
”En minst lika intressant fråga blir hur [Antje Jackeléns] uttalanden om jungfrufödseln och Jesu (inte så) unika ställning kommer att påverka relationen till våra systerkyrkor i exempelvis Afrika.”

Flera hyser dock hopp om ett positivt och inkluderande bemötande. Daniel Ringdahl, ordförande för ungdomsförbundet inom Evangelisk luthersk mission (ELU), påpekar att den blivande ärkebiskopen är en ”välutbildad präst med god forskningsbakgrund”.
”En grundbult i det akademiska arbetet är ju att man prövar många hypoteser och tillåter ett kritiskt förhållningssätt till egen och andras forskning. Jag hoppas att ärkebiskopen kan ta med sig det förhållningssättet in i den nya tjänsten, och visa tolerans mot sina meningsmotståndare,” skriver han.

Anna-Sophia Bonde, från Fri­modig kyrka, påpekar att Antje Jackelén i sin tjänst som biskop i Lund bjudit in biskop Graham Cray, Church of Englands ”chef” för missionsrörelsen Fresh Expres­sions och vid flera tillfällen gäst vid karismatiska Oas-möten.
Liksom de andra tillfrågade oroar sig Anna-Sophia Bonde för att det kan bli lägre i tak inom Svenska kyrkan. Och hon önskar att den blivande ärkebiskopen ska hantera teologiska skiljaktigheter ”genom att hon aktivt markerar att hon vill vara en samlande gestalt vars roll inte i första hand är att genomdriva sin egen (förment liberala) agenda utan likt dirigenten låta de olika instrumenten i orkestern komma till sin rätt, i rätt tid – för helhetens och enhetens skull”.

Berit Simonsson hoppas att den tolerans som riktas mot liktänkande ska gälla även dem med en konservativ bibelsyn.
”Jag skulle bli mycket glad om vi fick se tecken på att talet om öppenhet, inklusivitet, låga trösklar, högt i tak etcetra...skulle omfatta också de olika rörelser och alla de enskilda  i Svenska kyrkan som står för en klassisk kristen tro”, skriver hon, och utmanar samtidigt till ett positivt sätt att hantera marginalisering.
”Kristna som marginaliseras och ignoreras är i gott sällskap med många kristna på olika håll i världen som lever i mycket trängda situationer, och med dem som gått före oss i tron. Jag är också nyfiken på orden ur 2 Mos 1:12a, ”Ju mer man förtryckte dem desto fler blev de och desto mer bredde de ut sig...”  Det gällde folket i fångenskap då  –  men jag undrar med intresse om samma bibliska mekanismer möjligen gäller idag också...i så fall går vi kanske en spännande tid till mötes.”

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se
 

Läs även:
Blivande ärkebiskopen Antje Jackelén: ”Kyrkan härbärgerar olika traditioner”


Här nedan är enkätsvaren i sin helhet


STEFAN HOLMSTRÖM, Evangeliska fosterlandsstiftelsen
:

Vilka, om några, konsekvenser tror du att valet av Antje Jackelén som ärkebiskop har för den rörelse inom Svenska kyrkan som du representerar?
– Just nu är det en del som funderar på om man själv kan stå kvar i Svenska kyrkan. Vissa lyfter frågan om EFS kan stå kvar som rörelse i kyrkan. Jag har ju gett uttryck för att jag inte ser det som ett alternativ för EFS utifrån vårt missionsuppdrag i Sverige. Vi ska inte i första hand förhålla oss till ärkebiskopens tro, eller tolkning av kyrkans bekännelse, utan just till kyrkans bekännelse. Den ändras inte när kyrkan byter ärkebiskop även om ärkebiskopens hållning påverkar hur Svenska kyrkan tolkar sin bekännelse. Blir det teologiska samtal i stugorna är det i grunden något positivt!
Förhoppningsvis vill Antje Jackelén ta vara på det EFS står för teologiskt och kan bidra med i missionsuppgiften. Ärkebiskopen kan bidra till att den överenskommelse vi har med kyrkan i tas vara på i till exempel i kyrkostyrelse, biskopsmöte och kyrkokansli. Det återstår att se hur det kommer att bli!
 
Tror du att hennes åsikter kommer att påverka det utrymme som de som står för en klassisk kristen tro och bibeltolkning har inom Svenska kyrkan?
– Till dels har jag redan svarat på detta ovan. Det kommer att vara viktigt att hon vill värna och ta vara på minoriteterna. A. Annars kan det bli trängre.
 
Hur skulle du önska att den blivande ärkebiskopen hanterar teologiska skiljaktigheter inom Svenska kyrkan?
– Det är viktigt med teologisk reflektion i en kyrka, och att många deltar. Jag blir ledsen här jag hör ord som trospolis användas i samtalet. Jag önskar att hon tar vara på de mer konservativa, inte bara de teologiska synpunkterna, utan lika mycket missionsengagemanget för människor i vårt land, både de som tillhör Svenska kyrkan och de alltfler som inte gör det.


ANNA-SOPHIA BONDE, Frimodig kyrka:
 
Vilka, om några, konsekvenser tror ni att valet av Antje Jackelén som ärkebiskop har för den rörelse inom Svenska kyrkan som ni representerar?
– Förhoppningsvis kommer Frimodig kyrkas medlemmar att omsluta nya ärkebiskopen med förböner och intensifiera sitt arbete för att, på den plats där de bor, Svenska kyrkans församlingar ska bli levande plantskolor, där människor kan komma till tro och växa i sin tro, så att kyrkan alltmer kan vara ett klart ljus i världen.
– Det kan dock inte uteslutas att det i det kortare perspektivet kommer att bli fler utträden från kyrkan, från människor som likt Eva Hamberg, inte längre med integriteten i behåll kan försvara sitt medlemskap. Men även om man menar att kyrkan ideologiskt sett befinner sig i kris så är ju krisen också en möjlighet, det är tillfället då patientens tillstånd ställs på sin spets, då en förändring till det bättre kan inträda. Ingen blir glad av fromma människors missmod. Däremot behöver kyrkan – och världen – det barnsliga trots som, fastän somliga kallar det osofistikerat, säger: jag tror! Jag tror att Jesus är Guds son som kommit för att frälsa syndare, till och med ett sådant skrutt som jag själv!

Tror ni att hennes åsikter kommer att påverka det utrymme som dem som står för en klassisk kristen tro och bibeltolkning har inom Svenska kyrkan?
– Det återstår att se. Vi måste ständigt öva oss i tillit till den Gud för vilken ingenting är omöjligt, annars kommer det att visa sig att vi hade ett för kort perspektiv. Vad som mänskligt sett är troligt och vad Gud kan åstadkomma kan vara två helt skilda saker och vi bör vara öppna för att den Helige Ande närsomhelst kan överraska oss.
– Med detta sagt är det varje kristen människas ansvar att lyssna till sitt samvete och däri söka den Helige Andes röst. Märker vi att den friheten kringskärs är det ett problem att ta på allvar, både för kyrkan i stort och för den enskilde.

Hur skulle ni önska att den blivande ärkebiskopen hanterar teologiska skiljaktigheter inom Svenska kyrkan?
– Genom att hon aktivt markerar att hon vill vara en samlande gestalt vars roll inte i första hand är att genomdriva sin egen (förment liberala) agenda utan likt dirigenten låta de olika instrumenten i orkestern komma till sin rätt, i rätt tid – för helhetens och enhetens skull. En god dirigent är bra på att lyssna, bra på urskillning. Bara om en andlig ledare är buren av mångas förböner kan hon eller han i längden (läs: alltså inte bara i egen kraft och genom sitt eget förnuft) utöva gott ledarskap, präglat av den store inspiratören, den Helige Ande.
– Som biskop i Lund har Antje Jackelén överraskat till exempel genom att bjuda in till förra årets teologdag bishop Graham Cray, Church of Englands ”chef” för Fresh Expressions och vid flera tillfällen gäst här i Sverige vid karismatiska OAS-möten och en tydligt Jesuscentrerad förkunnare. Hans undervisning togs mycket väl emot i stiftet och har lett till förnyad inspiration och en längtan hos många präster efter en bärkraftigare tro än vad det ensidigt liberala ”paketet” verkar kunna innehålla.

 
BERIT SIMONSSON, Oasrörelsen:
 
Vilka, om några, konsekvenser tror du att valet av Antje Jackelén som ärkebiskop har för den rörelse inom Svenska kyrkan som du representerar?
– Oasrörelsen har som sin kallelse att vara en förnyelserörelse INOM Svenska kyrkan, vi fortsätter därför med vårt arbete, uppmuntrade av Apostelns Pauli ord i 2 Tim 4:1-5. Där uppmanas vi att predika ordet, att träda fram i tid och otid, att bära vårt lidande. För det är verkligen ett slags lidande som många i Svenska kyrkan känner av idag, att vara och verka i en Kyrka vars ledning inte entydigt tycks bekänna sig till de grundläggande kristna sanningarna.
 
Tror du att hennes åsikter kommer att påverka det utrymme som dem som står för en klassisk kristen tro och bibeltolkning har inom Svenska kyrkan?
– Vi får se vad som nu händer, men om det skulle visa sig att det blir trångt för det vi kallar Klassisk kristen tro, så vet vi ju av Kristi kyrkas historia att marginalisering inte självklart leder till missmod.
– Kristna som marginaliseras och ignoreras är i gott sällskap med många kristna på olika håll i världen som lever i mycket trängda situationer, och med dem som gått före oss i tron. Jag är också nyfiken på orden ur 2 Mos 1:12a, “Ju mer man förtryckte dem desto fler blev de och desto mer bredde de ut sig...”  Det gällde folket i fångenskap då – men jag undrar med intresse om samma bibliska mekanismer möjligen gäller idag också... i så fall går vi kanske en spännande tid till mötes.
 
Hur skulle du önska att den blivande ärkebiskopen hanterar teologiska skiljaktigheter inom Svenska kyrkan?
– Jag skulle bli mycket glad om vi fick se tecken på att talet om öppenhet, inklusivitet, låga trösklar, högt i tak etc...skulle omfatta också de olika rörelser och alla de enskilda  i Svenska kyrkan som står för en klassisk kristen tro.
 
 
DANIEL RINGDAHL, ungdomsförbundet inom Evangelisk luthersk mission (ELU):
 
Vilka, om några, konsekvenser tror du att valet av Antje Jackelén som ärkebiskop har för den rörelse inom Svenska kyrkan som du representerar?
– Jag tror inte att det kommer att påverka ELU i första hand. Vi är en lekmannarörelse och därför inte lika beroende av Svenska Kyrkan som samfund/organisationer med nära band till präster. Samtidigt ser vi att unga kristna från oss har stora svårigheter att antas som prästkandidater på grund av sin klassiska kristna tron. Oron är stor för att den uteslutningen ska fortsätta.
 
Tror du att hennes åsikter kommer att påverka det utrymme som dem som står för en klassisk kristen tro och bibeltolkning har inom Svenska kyrkan?
– Ärkebiskopen är en välutbildad präst med god forskningsbakgrund. En grundbult i det akademiska arbetet är ju att man prövar många hypoteser och tillåter ett kritiskt förhållningssätt till egen och andras forskning. Jag hoppas att ärkebiskopen kan ta med sig det förhållningssättet in i den nya tjänsten, och visa tolerans mot sina meningsmotståndare. Men visst är jag orolig – inte minst med tanke på utvecklingen de senaste åren, generellt i Svenska Kyrkan.
 
Hur skulle du önska att den blivande ärkebiskopen hanterar teologiska skiljaktigheter inom Svenska kyrkan?
– Med öppenhet för oliktänkande och fler samtal. Synen på Jesus Kristus berör vår tros allra innersta kärna och oron är stor, hos lekfolket, på grund av ärkebiskopens uttalanden. Jag vet om att många just nu lämnar Svenska Kyrkan eftersom man har förlorat det sista förtroendet för ledningens bibeltolkning, och det måste till öppna samtal och stor tolerans gentemot de klassiskt troende för att de ska vilja vara kvar.
 

OLOF EDSINGER, Salt:
 
Vilka, om några, konsekvenser tror du att valet av Antje Jackelén som ärkebiskop har för den rörelse inom Svenska kyrkan som du representerar?
– Det återstår förstås att se. Ett första test blir om hon är lika öppen och tolerant gentemot grupper med en klassisk kristen teologi som hon är mot dem med en liberal sådan. Sedan finns det ju alltid en viss spänning mellan å ena sidan Svenska kyrkans politiska och ibland myndighetsliknande kultur, och å andra sidan väckelserörelsens folkrörelsekultur med starka inslag av idealitet. Här hoppas jag att Antjes tid i Lunds stift har gjort henne väl förtrogen med den rikedom som rörelser som EFS och ELM-BV representerar där.
 
Tror du att hennes åsikter kommer att påverka det utrymme som de som står för en klassisk kristen tro och bibeltolkning har inom Svenska kyrkan?
– I nuläget tycks vi ju vara allt mer trängda från alla håll i Svenska kyrkan. Det mest intressanta blir väl om ärkebiskopen ser som sin uppgift att värna minoriteterna eller att ytterligare marginalisera dem. Det har vi som sagt inte sett ännu.
 
Hur skulle du önska att den blivande ärkebiskopen hanterar teologiska skiljaktigheter inom Svenska kyrkan?
– Till viss del har jag väl redan svarat på detta. Min önskan är att hon tar vara på kraften som finns hos de teologiskt konservativa, inte minst i fråga om engagemang, kreativitet och missionsiver. En minst lika intressant fråga blir hur hennes uttalanden om jungfrufödseln och Jesu (inte så) unika ställning kommer att påverka relationen till våra systerkyrkor i exempelvis Afrika.

Stefan Holmström (EFS), Berit Simonsson (Oasrörelsen), Olof Edsinger (Salt), Daniel Ringdahl (ELU) och Anna-Sophia Bonde (Fri­modig kyrka). Foto: Arkiv

Tvåfrontskrig krävs för att stå emot dödshjälpsvågen

Ledare På europeisk nivå faller nu skymningen när det gäller frågan om eutanasi. Hitintills är det fyra... onsdag 14/4 00:10

Har du någon som ber för dig?

Vardagskrönika Min morfar flyttade till himlen när jag var elva år. De sista åren var han svag av sin sjukdom och... onsdag 14/4 00:10

Ett osannolikt men avslöjande samtal med en jordansk chaufför

Israelkommentar Att verkligheten och rapporterna från Israel sällan stämmer är vi här i Israel vana vid, men ibland...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier