De är flyktingar

Tusentals kristna har flytt huvudstaden Bagdad till en större säkerhet ilandets norra och framför allt kurdiska delar. Den skräck som spridit sig efter senhöstens blodbad i Bagdads syrisk-katolska domkyrka har påskyndat utvandringen. Världen idag har besökt norra Irak dit många hartagit sin tillflykt.
De är flyktingar
– i sitt eget landSULEIMANIYA I vanliga fall hålls fester och kyrkkaffe här. Nu är den stora kyrksalen i St Josephs katolska kyrka i kurdiska Suleimaniya förvandlad till tillfälligt flyktingläger.

Flera sovsalar har skapats med hjälp av skärmar. Här har ett 30-tal familjer från södra Irak inkvarterats, i väntan på att flytta till släktingar eller få ett eget boende.
De allra flesta kommer från huvudstaden Bagdad, och flydde norrut kort efter det uppmärksammade attentatet i Bagdads syrisk-katolska domkyrka i slutet av oktober, då drygt 50 kyrkobesökare dödades.
Josef Khairi har liksom de flesta här bott i kyrkan i drygt sex veckor. Allt han har fått med sig hemifrån är lite kläder och mediciner, som han förvarar i en plastväska.
– Jag flydde efter attentatet i Vår fru av frälsningens kyrka. Men där jag bodde, i gränslinjen mellan Bagdads sunni- och shiamuslimer, är det attentat mot civila av alla trostillhörigheter hela tiden. Min fru och mina tre barn hade redan tidigare åkt till Syrien.

Josef Khairi har inga pengar och vet inte hur han ska återförenas med sin familj.
Bättre tur har sextonårige Kaddar, hans bror och föräldrar. De har fått sina arbeten och utbildningsplatser överförda från Bagdad till Suleimaniya av regeringen. Nu packar de ihop sina tillhörigheter för att flytta till en riktig lägenhet.
– Det var tur att vi lämnade Bagdad. I går exploderade fyra sprängladdningar i vårt kvarter i Bagdad, säger Hodja Steven Tapuni.
Samma dag kommer ett grymt kvitto på att de som lämnat Bagdad gjort rätt – tio sprängladdningar som placerats ut i kristna kvarter exploderade och dödade minst två personer.
– I södra Irak finns ingen säkerhet för de kristna längre, konstaterar ärkebiskop Luis Sako.
– De kanske är skyddade när de är i kyrkan. Men inte i sina hem, inte på sina jobb.

Han har rest till Kurdistan från sitt säte i Kirkuk för att träffa en företrädare för Jala Talabani, landets president och ledare för ett av Kurdistans största partier. Han vill få honom att på något sätt hjälpa de kristna familjerna med bostäder.
Han menar att det är pragmatiskt tänkande som gör att Kurdistan så villigt tar emot de kristna.
– De kristna är ofta mycket välutbildade och bidrar till att ge regionen status som öppen och demokratisk. Kurderna vet också att de har världens ögon på sig.



Omkring 1