På 90-talet kunde 10 000 personer samlas i Ja till livets årliga marscher mot abort. Förra helgens marsch för livet samlade drygt 200 personer.
Den enda församling som hade en tydlig närvaro på marschen var, så vitt Världen idag kunde se, Katolska kyrkan, som hade många personer på plats. När det gäller organisationer såg Världen idag endast Ungdom med uppgift, Kristna värdepartiet och Människorätt för ofödda.
Världen idag tar kontakt med 20 församlingar i Stockholm och Uppsala för att höra hur de resonerar kring frågan.
Av de 20 församlingarna var det ingen som hade någon officiell representant under marschen. Rundringningen visar också att endast två av församlingarna pålyste om marschen under söndagens gudstjänst.
Den ena av dessa församlingar var S:ta Clara kyrka, den andra var Roseniuskyrkan (ELM). Församlingens pastor Martin Helgesson var inte själv närvarande på gudstjänsten, men säger att han står bakom initiativet.
– Det grundar sig i vår syn på det mänskliga livet, att människan är Guds avbild från livets allra första början och därför är värd att skydda. Jag anser att den här frågan behöver belysas mer eftersom det sker så mycket i det tysta – det handlar om människoliv som inte tillåts leva, säger han.
En församling som har en helt annan syn är Immanuelskyrkan (Equmeniakyrkan). Att pålysa om eller delta i en abortmarsch är över huvud taget inte aktuellt, enligt pastorn Ulla Marie Gunner.
– Jag tycker att man måste vara ansvarsfull kring aborter, men de här antiabortrörelserna är alldeles för extrema. I vår församling, som är en bred mångfaldsförsamling, är det inte en fråga som vi driver på något sätt, säger hon.
Hon betonar vidare att hon tycker att frågan är alldeles för komplicerad för att man bara ska kunna säga ja eller nej.
Flera församlingar som Världen idag talar med påpekar att de tycker att frågan är viktig, men säger att de av olika anledningar inte deltog i marschen. En orsak som anges är till exempel att man inte kände till arrangören.
Ett par församlingar uppger att marschen krockade med deras egna event. Det gäller exempelvis SOS Church, vars pastor Johannes Amritzer säger han att kan gå en liknande marsch i framtiden.
– Det är klart att vi gärna är med i en marsch som är för livet. Vi står väldigt tydliga i den frågan. Vi har inga tvivel om att Bibeln säger att livet börjar vid konceptionen, säger han.
Flera församlingar uppger att de inte kände till marschen.
– Men jag tror inte att vi som församling hade deltagit även om vi känt till marschen. Vi har inte ägnat tid åt denna specifika fråga i vare sig församlingsledning eller pastorsteam, annat än utifrån själavårdsperspektivet, säger Filadelfiakyrkans föreståndare, Niklas Piensoho och påpekar att församlingen är restriktiv med att ta ställning i sakpolitik.
– Min grunduppfattning är att vi är tveksamma till abort och stöder människans rätt till liv, däremot vet jag inte hur vi skulle ställa oss till själva lagstiftningsärendet, säger han.
Andra församlingar påpekar att de har som praxis att aldrig annonsera eller pålysa något som händer utanför deras egen verksamhet.
Livets ord, som var engagerad i Ja till livet-rörelsen på 90-talet, uppger att de inte pålyste om marschen eftersom mötesledaren inte kände till den. Församlingens föreståndare, Joakim Lundqvist, betonar dock att han tycker att frågan är viktig.
– Vi är väldigt angelägna om att den här frågan inte tystnar i Sverige och har den med i våra böner. Det är en fråga som tyvärr har blivit tabu i Sverige, man får inte prata om den, säger han och påpekar att han kan tänka sig gå i en marsch framöver.
Prästen Gustav Hafström i Hammarbykyrkan (EFS) uttrycker liknande tankegångar.
– Abortfrågan har inte varit särskilt central i församlingen tidigare. Dock tycker jag att det är mycket viktigt att undervisa om människovärde och att engagera oss i denna viktiga fråga. Därför är vi intresserade av att gå med i Livets marsch framöver om den anordnas igen, säger han.