"Samarbeta – eller dö"Jan Guillous ultimatum till Gunnar EkbergPå 1970-talet infiltrerade bokaktuelle Gunnar Ekberg palestinska rörelser som planerade terrordåd i Europa.
Jan Guillou, som var agent i ett kommunistiskt nätverk med förgreningar till Mellanöstern, beordrade att han skulle hotas till livet.

– Jag har inga illusioner om hur det hade gått om DFLP hade fått tag i mig, säger Gunnar Ekberg till Världen idag om Jan Guillous hot.
I ett brev, som beslagtogs i samband med den husrannsakan då Guillou åtalades för spioneri i samband med IB-avslöjande, fanns noggranna instruktioner till den kommunistiska organisationen DFLP, en palestinsk terrororganisation verksam i Libanon.

"Gunnar är under alla omständigheter mer värdefull i levande tillstånd än död. Även om jag vill att ni skall göra det klart för honom att han kommer att bli skjuten om han inte samarbetar, vill jag inte att han skall skjutas..." skrev Jan Guillou i brevet till DFLP i november 1972.
Gunnar Ekberg hade på uppdrag av den militära svenska underrättelsetjänsten IB infiltrerat palestinska organisationer som planerade terrordåd i Europa.
Guillous brev, som undertecknats med täcknamnet Abu Iad, innehåller order om mordhot, tortyr och utpressning.
Gunnar Ekberg, som precis släppt en bok om sin tid som infiltratör i DFLP, konstaterar:
– Jag hade blivit skjuten om DFLP hade tagit mig. När jag var nere i Beirut på sista resan skuggades jag, men då hade brevet inte anlänt. Hade jag återvänt till Beirut, hade jag inte levt i dag.

I samband med att IB-affären briserade blev hoten mot Gunnar Ekberg så tydliga att han tvingades lämna Sverige. Han åkte till Wien för att få skydd.
– Den svenska militären var vid den här tiden osäker på om det rörde sig om ett skymningsläge mellan krig och fred. Det var så pressat de första veckorna efter IB-avslöjandet att jag tvingades lämna landet, säger Gunnar Ekberg.
Polisförhören i samband med IB-avslöjandet avslöjar att Jan Guillou var agent i ett kommunistiskt nätverk med förgreningar till Mellanöstern. De avslöjar även gangstermetoder som mordhot, utpressning och illegal telefonavlyssning.

Beslagtagna skriftliga instruktioner visade hur Guillou, vid en tidpunkt som ligger efter IB-avslöjandet, ger order om hemlig spaning och förberedelser för avlyssning av svenska medborgare. Guillou beklagar sig över kändisskapets följder: "Mitt eget ansikte är numera för känt för att jag skulle vara annat än värdelös för denna typ av fältarbete, skriver han i instruktionerna om skuggning, något han beskriver, som "spionens trista vardag".

Varför tror du att så få journalister granskar Jan Guillous kopplingar till KGB?
– Det är en bra fråga. Det vet jag faktiskt inte. Jag tycker mig se att vissa är rädda för honom. Jag fortsätter att gräva så gott jag kan i olika arkiv. Och jag tror att tiden verkar för oss, jag tror att sanningen så småningom kommer fram, säger Gunnar Ekberg.

Ruben Agnarsson
ruben.agnarsson@varldenidag.se

Fotnot: Världen idag har vid upprepade tillfällen sökt Jan Guillou för att ställa frågor. Guillou har dock valt att inte svara på de frågor som vi ställt.