Carl Bennet - företagare, miljardär och (s)kramare

Carl Bennet - företagare,
miljardär och (s)kramareDet är en märklig man, Carl Bennet. Han utstrålar en slags självklarklassintegritet, välklädd, distanserad adelsman, samtidigt som hannärmast frustar i samhällsengagemang och delaktighet i sin tid och isitt jobb.

-Jag kan vakna varje dag och förklara för mig själv, "Jag är ägare ochaktiv inom medicin-teknik!", säger han alldeles rakt fram.
- Det är helt enkelt extremt roligt att utveckla verksamheter i konkurrentutsatt internationell miljö.
Med klassiskt svenska journalistöron skulle man genast associera till Joakim von Anka.
Bennet är ju onekligen dessutom stenrik.
Men det går inte att låta bli att påverkas av adelsmannens djupa engagemang för "företagandet som samhällsbygge".
- Ägarskap är ett engagemang, en tanke, säger han nästan i samma mening.
- Företagandet är en del av samhället, inte tvärt om. Bakom en produkt står en människa, och bakom människan står ett samhälle.

Det där kan vara en nyckel till Carl Bennets filosofi, det enskilda engagemanget och ägandet.
Han talar om företagandet som gränsöverskridande, att han vill vara med om att bygga samhället med sitt företag.
Lätt att säga invänder jag, när man tjänar så bra med pengar på det.
-Ja, svarar Bennet, men jag tar också del i samhället. Människor fårjobb och jag jobbar med långsiktighet som filosofi i mitt ägande.
- Jag har fått olika uppköpsbud. Men jag vill inte sälja. Jag vill bygga.

Han är djuptengagerad för enskilt ägande och är orolig för de senaste åren avföretagsfusioner. Enskilt ägarskap skapar engagemang och långsiktighet,"en tanke att bygga stabilitet".
Han tar Pharmacia som exempel både på fusionstänkande och uppköp av ägare som inte kan identifieras i en enskild människa.
-Det är viktigt om man sitter i förarsätet eller åker med sompassagerare, är hans bild när han beskriver hur forskarmiljarder hardragits bort från Sverige i Pharmaciaspåren.
- 100-tals projekt drivs inte längre. I dag styr kortsiktiga krafter. Den långsiktiga forskningen har dränerats.
Enligt Bennet betyder det att även investeringar försvinner ur landet.
-Ur starka kunskapsmiljoner skapas nya investeringar, sammanfattar han,och konstaterar att investeringarna i Sverige oftast uteblir omhuvudkontoren flyttar utomlands.
Carl Bennet är djupt engagerad isin företagsfilosofi. Den utgör onekligen den skarpaste motsats tillvad han ironiskt kallar Stureplansekonomin.
- Det är otroligt starka krafter med enbart kortsiktiga perspektiv. Han talar oerhört engagerat om "Stureplansmiljön".
- De skapar värderingar som är egoistiska. De har ingen känsla för andra människor. De skapar strömningar om fel samhällsbygge.

Jag vet inte omBennet vill vara företagarprofet, men hans åsikter måste bränna djupt ien del "von Anka kretsar", om det är de som regerar Stureplansekonomin.Det är kanske förresten just profet han vill vara, när han engagerarsig som första majtalare eller som expert i företagarfrågor försossarna.
- Stureplansekonomin är en transaktionsmiljö som bara vill rotera pengar, säger han nästan med spår av förakt i rösten.
- De vill angripa lönsamma bolag. De vill ta kontroll i bolag som andra byggt upp. Sen vill de ta pengarna och gå.

Hur skulle Stureplansekonomerna agera om du sålde Getinge till dem?
- De skulle köpa, omstrukturera och sedan sälja i delar.
Som om han vore en dånande profet tar han sedan själv upp Telia Sonera och planerna på att sälja ut statens andelar i bolaget.
-Behåll ett starkt svensk ägarskap i Telia Sonera! Att fortsatt varahuvudägare inom IT är viktigt. Det är vansinnigt att sälja ut Telia!
Denuppfattningen kostade Carl Bennet styrelseplatsen i Telia Sonera.Posten gick i stället till hans ideologiske motpol Christer Gardell.Framtiden får väl utvisa vem Mats Odell borde ha satsat på.

Men det är ju Gardell som är i tiden, invänder jag. Du är "off time".
- Nej, svarar han, inte bland företagare längre. Det handlar om att bygga värderingar så människor kan ta ställning.
-Värderingar handlar om att inte några få skor sig, utan att näringslivär en struktur av många byggare, av många som varit med och skapat.

Han erkänner atthan delar många värderingar med (s), men vill inte avslöja hur han ladesin röst i valet. Hans medverkan som första majtalare 2006 menar hanvar ett resultat av hans goda och medvetna relationer med facket.
- Men det har inte skrivits så mycket om vad jag faktiskt sa, säger han, som om han vill visa att han inte är politiskt köpt.
-Hela talet handlade om arbetsrätten, och att vi måste förändra iarbetsrätten för de allra minsta företagen, de med färre än 20anställda.
- De nuvarande reglerna är inget problem för de störreföretagen. Men om vi bara kunde få parterna med oss om förändringar förde små. Det är ju ett avgränsat problem.
Carl Bennet menar attändringar för de små företagen skulle förändra hela företagarklimatet iSverige. Fler skulle bli anställda. Det skulle öka tillväxten. Fleridéer skulle uppstå. Fler skulle våga satsa på eget företagande. Helasamhället skulle utvecklas.

Vårt samtal handladeom många fler frågor, men jag förstod att den stora hjärtefrågan förstorföretagaren Bennet är samhällets njugga satsning på forskning.
-Vi borde höja forskningsanslagen med 50 procent, hälsar han tillforskningsminister Leijonborg. Minst en och en halv procent av BNP.
- Vi konkurrerar som ett litet land med alla de stora. Vi måste öka takten, säger han.
Han nämner siffran 35 miljarder kronor till forskningen. Och de behövs snabbt. Pengarna finns redan, säger han också.
- Det finns stora pengar att hämta från utdelning i Telias och Vattenfalls vinster, säger den förre styrelseledamoten i Telia.
När jag ber honom att peka ut två framtidsfaror kommer det blixtsnabba svar:
- Stureplansekonomin och globalisering som fortsatt fusioneringsekonomi.
- I Sverige är vi kanske 20 stora företagsägare i dag. Vi borde vara 200!

Siewert Öholm
siewert.oholm@varldenidag.se