Den första explosionen skedde vid en busshållplats vid den västra motorvägsinfarten till Jerusalem, där mängder av pendlare vanligtvis samlas om morgnarna i väntan på bussen. Den andra explosionen skedde kort därpå i bosättningen Ramot i den norra delen av östra Jerusalem.
En person dödades – enligt israeliska Haaretz en 16-årig student – och minst 14 personer skadades, tre av dem allvarligt. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret för dåden.
– Det var en galen explosion. Jag såg skadade, blödande människor överallt, säger läkaren Yosef Haim Gabay, som var på plats när den första explosionen skedde, till radiokanalen Galatz som drivs av Israels försvarsmakt.
Israeliska politiker beskrev tidigt explosionerna som synkroniserade och uppgav att det handlar om palestinsk attack. Israelkännaren Anders Persson, statsvetare vid Linnéuniversitetet, säger att mycket fortfarande är oklart men att det verkar röra sig om både ett ovanligt och oväntat dåd.
– Mycket tyder på en sofistikerad och koordinerad attack av ett slag vi inte sett i Jerusalem på väldigt många år. Vi vet inte var den härstammar från, men det troligaste är Västbanken och då talar det för en infrastruktur för terrorism som vi inte sett på mycket länge, säger han.
Regelrätta bombattentat av onsdagens typ har varit sällsynta sedan den andra intifadan i början på 2000-talet, enligt Persson.
Explosionerna i Jerusalem kommer efter ett ovanligt blodigt år, där 19 israeler har dödats i olika dåd och angrepp av palestinska gärningsmän. Den israeliska militären har i sin tur genomfört en rad räder i Samarien/Judeen (Västbanken) vilket har lett till våldsamheter och många dödsfall.
2022 är hittills det dödligaste året i regionen sedan 2006.
– Det har egentligen varit oroligt på Västbanken hela året. Men det här är en klar och tydlig upptrappning, säger Anders Persson.
Vid sidan av de upptrappade spänningarna håller Benjamin Netanyahu på att bilda en ny regering, stödd av högerpartier och ultraortodoxa partier som kräver allt hårdare tag mot de palestinska araberna.
– Det blir definitivt ett första test för den tilltänkta regeringen vad gäller säkerhetssituationen. Röster på högerkanten har längre förespråkat en större militär operation på Västbanken för att avveckla militanta grupper. Men eftersom Israel befinner sig lite i limbo mellan två regeringar är det oklart hur man kommer att svara, säger Persson.
Ytterhögerpolitikern Itamar Ben-Gvir, som väntas bli minister med ansvar för inhemsk säkerhet och den israeliska polisen, skriver på Twitter att det är dags att ta i med hårdhandskarna.
Högerpartiet Tkumas (Religiös sionism) Bezalel Smotrich, som spås bli finansminister, säger i ett uttalande att Israel ”måste forma en regering omedelbart” för att kunna svara på attackerna.