Salig är den som håller ut i prövningen, för när han har bestått provet ska han få livets krona.
Jakobs brev 1:12

Världen idag

Björn Ulvaeus får mothugg på sin religionsfientliga text

Reaktionerna har varit många sedan Björn Ulvaeus skrev att han har svårt att förstå dem som ber till Gud under coronakrisen. Nu kritiserar kulturskribenten John Sjögren Ulvaeus resonemang om att det skulle råda ett motsatsförhållande mellan tro och vetenskap.

Det var religiösa föreställningar som möjliggjorde naturvetenskapernas framväxt, betonar Sjögren.

Nyheter · Publicerad 22:00, 19 maj 2020

Det har den senaste tiden uppstått en diskussion om bön och tro i medier. Bakgrunden är att KD-politikern Roland Utbult varit öppen med vad hans tro och människors förböner betydde då han var sjuk i covid-19. För det blev han hårt kritiserad av Csaba Perlenberg, ledarskribent på GT.

I Svenska Dagbladet uttrycker ateisten och humanisten Björn Ulvaeus att han har svårt att förstå dem som ber till Gud under coronakrisen. Det är ju Gud ”som i förstone förorsakat eländet i enlighet med sin egen plan”, skriver han i en artikel där han även kritiserar teologen Joel Halldorf för vetenskapsfientlighet.

Ulvaeus har läst Halldorfs kulturkrönika om corona och lidandets mysterium i Expressen och kommenterar: ”Lidandet är förvisso ingen enkel ekvation, men ett mysterium är det bara om man föreställer sig en yttre mening med människolivet.”

”Det jag tycker är obehagligt här är att Halldorf tycks sälla sig till dem som uttalar sig föraktfullt och nedlåtande om ʼelitenʼ och ʼexperternaʼ. Till den vetenskapsfientlighet som, dold eller ej, kännetecknar populister och deras anhängare”, fortsätter han.

Men kulturskribenten John Sjögren menar att Ulvaeus har fel när han påstår att det skulle råda ett motsatsförhållande mellan tro och vetenskap. Det är knappast någon slump att de västerländska universiteten växte fram i en utpräglad kristen kontext, skriver han i en kommentar i Svenska Dagbladet.

Visst finns det exempel på att religionen på ett otillbörligt sätt satt sig emot vetenskapen, men ser man lite mer sakligt på historien ser man snarare att vetenskapen växt fram i en djup harmoni med religionen, fortsätter han.

John Sjögren poängterar att det i själva verket är en rad religiösa antaganden och föreställningar som möjliggjort naturvetenskapernas framväxt.

”I den judeokristna föreställningsvärlden, till skillnad från många andra religiösa system, är världen inte gudomlig. Världen ska inte dyrkas. Detta möjliggör, i en god bemärkelse, en objektifiering av världen.”

Att universum är Guds skapelse är enligt Sjögren också en enormt viktig tanke för vetenskapernas framväxt, eftersom det betyder att världen måste bära spår av sin skapare och att den präglas av strukturer och mönster som det är möjligt för människan att upptäcka.

Det är knappast någon slump att de västerländska universiteten växte fram i en utpräglad kristen kontext.

Infiltration mest effektivt mot religion

Ledare Mitt i högsommaren släpptes de nya resultaten från världens största undersökning av människors... lördag 19/9 00:00

Kampsport för att skada eller för självförsvar – det är frågan

Mot väggen Hur ska man som kristen förälder se på sitt barns önskan att börja någon våldsam kampsport såsom...