Nu görs en resningsansökan till Europadomstolen, gällande de svenska barnmorskemålen om samvetsfrihet. En av huvudgrunderna är att den svenske domare som deltog i beslutet kan ha varit jävig, något som Världen idag tidigare har berättat.
Skandinaviska människorättsjuristerna (SHRL) skriver att domaren ifråga, Erik Wennerström, var generaldirektör för Brottsförebyggande rådet före 2018.
– I deras årsrapport från 2017 uppges att Sveriges kommuner och landsting, det vill säga barnmorskornas motpart i Sverige, tillhörde myndighetens kärnnätverk. Myndigheten tilldelade också bidrag till Sveriges kommuner och landsting under det året enligt redovisning, säger Ruth Nordström, chefsjurist vid SHRL i ett pressmeddelande.
Hon påpekar också att Erik Wennerström så sent som 2018 satt i insynsrådet vid Jämställdhetsmyndigheten, tillsammans med Sveriges kommuner och landstings vd.
– Samtidigt var Åsa Regnér jämställdhetsminister och uttalade sig starkt emot rätten till samvetsfrihet. Åsa Regnér var tidigare ordförande för RFSU, som fått bidrag av Jämställdhetsmyndigheten under 2018, och kopplingen mellan RFSU och Sveriges kommuner och landsting är stark. De skrev bland annat en debattartikel tillsammans mot våra klienter, fortsätter Nordström.
Världen idag har tidigare berättat om en granskning som visat att flera av domarna i Europadomstolen har band till abortliberala påverkansgrupper.
I barnmorskemålen tog Europadomstolen inte heller hänsyn till den europeiska samsynen när det gäller samvetsfrihet för vårdpersonal. Det är ytterligare ett skäl till att SHRL begär resning. I princip alla övriga europeiska länder respekterar samvetsfrihet inom vården.
– Rätten till samvetsfrihet är inskriven i den svenska abortlagens förarbeten, och när majoriteten av Europarådets 47 medlemsstater klarar av att balansera rätten till vård och rätten till samvetsfrihet kan det även fungera i Sverige, vilket det gjort i 40 år, menar Ruth Nordström.
SHRL anser dessutom att det var felaktigt att en kommitté med tre domare beslutade i barnmorskemålen. Enligt Europakonventionen är kommittéer till för enklare ärenden där det finns etablerad praxis.
– På grund av målets beskaffenhet fanns det inte kompetens för kommittén att besluta i målen, säger Ruth Nordström.