Det var sommaren 2022 som riksdagen röstade igenom den dåvarande S-regeringens proposition om ändringar av skollagens åttonde kapitel, som handlar om förskolan.

– I dag är det alldeles för många barn som skulle behöva det som inte går i förskola och därmed förvägras möjligheten till en bra start och en bra svenskundervisning, och det gör också att de slås ut när de börjar skolan, sade dåvarande integrationsminister Anders Ygeman till Sveriges Radio.

Lagförändringarna, som ska börja tillämpas från och med halvårsskiftet i år, innebär bland annat att kommunerna måste erbjuda en faktisk plats på en förskoleenhet till barn vars familjer är nya i Sverige även när de inte bett om det.  

I Göteborgs kommun berör nu detta, enligt ett pressmeddelande från förskoleförvaltningen, ett 150-tal barn som inte är inskrivna i någon barnomsorg alls samt ett dussin barn som är inskrivna i pedagogisk omsorg, det vill säga hos dagmamma eller dagpappa.

De första erbjudandena om förskoleplatser med start i augusti ska ha börjat skickas ut under påskveckan.

När S-regeringens proposition röstades igenom förra året var det bara Kristdemokraterna som genom en följdmotion motsatte sig kravet på att reservera förskoleplatser till barn vars föräldrar inte bett om det, och nu träder alltså lagkravet i kraft trots regeringsskiftet.

Men den nya regeringen borde inte genomföra denna ”tvångsinskrivning” då argumenten för den inte håller, skriver Madeleine Lidman, grundare av organisationen Hemmaföräldrars nätverk – originalet, HFN, i en färsk debattartikel i Svenska Dagbladet.

”Föräldrarna kan visserligen skriva ut barnet igen, men gör de det så skrivs barnet in igen och igen varje år tills skolplikten träder in”, skriver hon.

En ny studie från Göteborgs universitet visar att förskolor generellt håller låg kvalitet när det gäller språkutvecklande insatser, påpekar Lidman.

Dessutom menar hon att vi i Sverige inte har forskat på förskolans effekt på barn under årtionden, samtidigt som ny forskning från USA visar att barn som gått i förskola både lär sig mindre och får fler beteendeproblem.

Därmed håller varken argumentet att barn skulle få en bättre språkutveckling, eller att det skulle vara bra för barnens skolresultat och psykiska hälsa, menar hon.