För att stävja den höga inflationen har riksbanken höjt styrräntan med 0,75 procentenheter sedan i maj. Det leder till att bankerna höjer låneräntan för sina kunder, men sparräntorna – den avkastning vi får på våra besparingar – höjs inte lika snabbt, om ens överhuvudtaget.
Då Världen idag mailade storbankerna och frågade om skillnaden i lusten att höja de olika räntorna fick vi tämligen intetsägande svar. Vi skickade då ett nytt mail och gjorde frågan extra tydlig.
”Håller ni inte boräntan hög och sparräntan låg för att banken ska tjäna så mycket pengar som möjligt?, frågade vi.
Den enda bank som svarade på Världen idags fråga var Nordea och deras svar löd så här:
”Bankernas intjäning och kostnader beror på en rad olika faktorer, såsom ränteläge och upplåningskostnader samt makroekonomiska faktorer, vilket gör att både intjäning och kostnader varierar över tid. Vi följer utvecklingen av marknadsräntorna och ser kontinuerligt över vår prissättning för att ha ett konkurrenskraftigt erbjudande med personlig rådgivning kring kundens hela ekonomi. Nu erbjuder vi ränta från första kronan på alla sparkonton till våra kunder, och på fasträntekontot kan du som kund i dag få upp till 1,85 procents ränta”.
– Det är struntprat i slips. De säger ju absolut ingenting, säger Claes Hemberg, oberoende ekonom till Världen idag.
– De där svaren hade de kunnat skicka på vilken fråga som helst till vad som helst i nästa oktober, anser han.
Samtidigt som Claes Hemberg stör sig på bankernas svar så är han inte förvånad över dem, tvärtom. Claes har varit sparekonom i över 20 år, flitigt anlitad av både företag och media. Han känner bankerna väl.
– Dels är det tradition hos bankerna att dölja sina affärer, och dels så får konsumenterna dåliga svar när de frågar. Det är på grund av att bankerna tjänar väldigt mycket pengar, 150 miljarder kronor på årsbasis just nu, och det har de gjort i århundraden, utan att göra något vettigt jobb, som vanligt folk ser det i alla fall, säger Claes Hemberg.
Swedbank har höjt, eller snarare återinfört ränta på sina sparkonton, till blygsamma 0,1 procent i sparränta. Även Handelsbanken har höjt sparräntan en aning. Som högst ränta, 0,7 procent, får man om man öppnar ett så kallat ”framtidskonto”, men spartiden, ett till tio år, ska bestämmas i förväg och man får inte göra något uttag alls under perioden. Vill man ta ut pengar ändå eller för den delen avsluta kontot få man betala en avgift.
Nordea och SEB har också höjt räntan något på sina sparkonton, med nivåer och villkor liknande de andra storbankernas. Gemensamt för de fyra storbankerna är i alla fall att de höjer sina boräntor betydligt oftare och mer än de höjer sina sparräntor.
– Vi jobbar för att ge kunderna ett attraktivt helhetserbjudande, med attraktiva räntor på bolån. Nu införs också ränta på sparkontona. Vi är stolta över det, sa Swedbank när TT nyligen ställde frågan varför man är så snabb att höja bolåneräntorna men inte sparräntorna.