Överlevande, anhöriga och hjälparbetare är speciellt inbjudna att delta när Frälsningsarmén i morgon högtidlighåller minnet av tioårsdagen för terrorattackerna. Svenskättade John Berglund ledde Frälsningsarméns avdelning för krishantering i New York-området, och för Dagen berättar han att Frälsningsarméns insats började samma dag som terrorn slog till.
Organisationen har inte tillåtelse att bedriva katastrofarbete, men delade ut mat, dryck och utrustning till hjälparbetare. Mer än tre miljoner måltider serverades av Frälsningsarmén och arbetet utfördes av
7 000 officerare och 32 000 frivilliga.
Restaurangägare på nedre Manhattan, som tvingades stänga sina verksamheter efter angreppen, erbjöds jobb och kunde därmed klara sig igenom de undantagstillstånd som uppstod. Dessutom var vägledare från Frälsningsarmén på plats för att ge "emotionell och andlig omsorg" till dem, som skulle hantera krisen. Armén ombads också att vara stöd för familjer som kom för att identifiera lik och kroppsdelar.
– Vi var där nio månader, från september till maj, säger Berglund, som tillägger att de samarbetade med en grupp från Sydstatsbaptisterna.
Efter den första insatsperioden 2001-2002, fortsatte Frälsningsarmén med uppföljning av familjer, överlevande och andra som hade påverkats av attackerna. Detta fortsatte ända till 2006. Vid en givarkonferens nu i juni, där man diskuterade lärdomar efter 11 september, deltog också en representant för myndigheterna i staden. Han berömde Frälsningsarmén för att snabbt komma på plats och för att vara uthålliga när det behövs hjälp.
Enligt Berglund är Frälsningsarméns viktigaste lärdom hur betydelsefullt det är att organisationen har ett etablerat arbete på det lokala planet. När man känner omgivningarna, blir det mycket lättare att hjälpa till under extraordinära förhållanden. Samtidigt påpekar han att det är utmanande att bedriva hjälparbete när det uppstår kriser i New York. Staden är oerhört tättbefolkad, och större delen av befolkningen bor på öarna Manhattan och Long Island. Detta gör det svårt att evakuera människor.
Berglund framhäver också att hjälpsektorn har blivit en miljardindustri i USA. Nu, när den ekonomiska situationen i landet är svår, menar han att det är extra viktigt att en etablerad organisation som Frälsningsarmén är nykter och inte försöker att bygga upp större kapacitet än vad man har resurer till att upprätthålla över tid.
De senare åren har Berglund registrerat att det bland hjälporganisationerna, med en annan syn på livet, har vuxit fram ett starkare erkännande av att möta folks emotionella och andliga behov i ett katastrofläge.
– Vi har kommit lite tillbaka till rötterna. Det är inte bara vanliga hjälparbetare som ska bidra. Man måste också ha utbildade pastorer, rabbiner och imamer som kan tala med folk efter en katastrof, säger Berglund.
Dock menar han att det vore fel att försöka omvända människor i en sådan situation. Frälsningsarmén vill i stället uttrycka vad evangeliet är genom att hjälpa människor och lyssna på dem.
– När kriserna slår, har du den världsbild du har. Det vi lär ut är att du måste förbereda dig själv på att kunna möta en katastrof, säger han.
När förhållandena har blivit mera normala, anser han att det är naturligt att inbjuda människor till att höra Arméns budskap.
Tore hjalmar sævik
Översättning: Annica Skenberg
