Jesus sade än en gång till dem: ”Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er.”
Johannesevangeliet 20:21

Världen idag

Nelson Mandela blev 95 år gammal. Foto: TT

Andlig utveckling bäddade för försoning

Nelson Mandela avled på torsdagen efter lång tids sjukdom. Han blev 95 år. Nelson Mandela somnade lugnt in i sitt hem på torsdagen, berättade president Zuma i ett nationellt tv-tal sent på torsdagskvällen. Lennart Sacrédeus minns mannen som bröt apartheid i Sydafrika.

Nyheter · Publicerad 23:13, 5 dec 2013

Påsken 1994, knappt ett halvår efter att ha tagit emot Nobels fredspris i Oslo och bara tre veckor innan han skulle väljas som Sydafrikas förste demokratiskt utsedde president med rösträtt för alla, inbjöds Nelson Mandela att tala i påskkonferensen för Zionist Christian Church i staden Moria.
– Att tappa tilltron till sina medmänniskor är, som ärkebiskopen (Desmund Tutu) korrekt skulle påpeka, att förlora tron på Gud och därmed syftet med livet självt.

Anförandet från den då nästan 76-årige Mandela förvandlades successivt närmast till en ren predikan, även om det var en presidentkandidat och politiker som stod i predikstolen. När han berörde påsken och påskfirandet beskrev han det som "en glädjens högtid":
– De goda nyheterna burna och framfödda av vår uppståndne Messias, som inte valde en viss ras, ett utvalt land, ett särskilt språk, en specifik stam, är att han vände sig till hela mänskligheten, förkunnade Mandela och fortsatte:
– Varje påsk markerar pånyttfödelsen av vår tro. Den markerar segern för vår uppståndne Frälsare, över korsets tortyr och över graven.

Över hela världen tv-sändes den 11 februari 1990 det historiska ögonblicket när Nelson Mandela vandrade ut ur fängelset, äntligen som en fri man, för första gången på 27 år, värav 18 av dem på den beryktade fängelseön Robben Island utanför Kapstaden. Det vi alla då kunde se var en obruten person och personlighet, såväl fysiskt som andligt och själsligt, med rak rygg och imponerande stämma, sin 71-åriga ålder och långa internering till trots.

Fram trädde inte en förnedrad, bitter och hatisk förlorare, fylld av hämndbegär, utan ett ansikte och en gestalt, mer präglad av en segrare som bär på försoning, medkänsla och kärlek till sitt land och folk – inklusive det svåraste av allt, även till sina förtryckare, alltså de som förorsakat hans lidande, företrädarna för den vita rasåtskillnadsregimen med apartheid som människofientlig överideologi.

Detta Nelson Mandelas imponerande framträdande, i denna ytterst avgörande stund, satte hela tonen för Sydafrikas väg till demokrati. Han valde att basera denna framtidsvandring på den kristna försoningstanken, i Kristi efterföljd. Frihetskämpens utstrålning och budskap gjorde att den anglikanske ärkebiskopen i Sydafrika, Desmund Tutu, kommit att beskriva Mandela som "Guds gåva till Sydafrika".

Det hade kunnat bli helt annorlunda – och så mycket sämre. I det norra grannlandet Zimbabwe gjorde Robert Mugabe (född 1924) ett annat vägval när det vita minoritetsstyret under Ian Smith i den tidigare brittiska kolonin Rhodesia störtades 1980 efter ett väpnat svart uppror. Här kom hämndlystnad, maktbegär, egensinnighet, oförmåga till förlåtelse och försoning att sätta en helt annan, och negativ, ton. Självhävdelsebegär, diktatoriska drag och behov av total kontroll har därför präglat Mugabes ledarstil – och fört Zimbabwe till randen av ekonomiskt sammanbrott och inbördeskrig.

Varför kom Nelson Mandela att utvecklas på detta sätt jämfört med Robert Mugabe? Född in i en icke arvsberättigad gren av den kungliga familjen Thembu i dagens Transkei-territorium i Sydafrika, fick den sjuårige Mandela som den förste någonsin i släkten börja på en missionsskola. Här fick han sitt förnamn Nelson av den metodistiske läraren, och kom att fortsätta sin utbildning inom metodistkyrkans Wesley-skolor.

Ändå var länge Nelson Mandela inte särskilt uttalad om sin kristna tro. En förändring inträdde med talet och predikan påsken 1994 i Zionist Christian Chuch och självbiografin samma år. I detta verk beskriver han sig själv som en människa som "alltid varit och alltid vill vara" en kristen. Hans handlingar och övertygelser, skriver Mandela, kommer utifrån den kristna tron.

När han gästade de svenska Kristdemokraterna på tidigt 1990-tal för ett möte i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm, med Alf Svensson som Sveriges biståndsminister, minns jag hur Nelson Mandela beskrev sin politiska hemvist för de församlade kristdemokraterna "som kristen och demokrat".

I ärkebiskop Desmund Tutus ögon genomgick Mandela en andlig utveckling och transformation under de 18 svåra åren i fångenskap på Robben Island – från att ha varit "påstridig och stridslysten" till att "mjukna", inte utifrån att vara slagen och besegrad utan baserat på insikten, att ett verkligt djupt motiverat mostånd mot ondska och förtryck hämtas i just andlig styrka och uthållighet, i Mandelas fall den kristna tron på Gud.

Utifrån detta växte fram Mandelas unika förmåga att förmedla det nödvändiga, men svåra, budskapet om rättfärdighet, försoning, återhållsamhet och nationell enighet över alla rasgränser för ett nytt och bättre Sydafrika, där alla räknas och ges plats, svarta som vita som asiater. Med Desmund Tutus ord kom Mandela att på så sätt bli en Kristuslik gestalt "med kapacitet att plocka fram det bästa hos andra".

Tillbaka till det som formade sig till en predikan av frihetskämpen Nelson Mandela i Zionist Christian Chuch den 3 april 1994:
–  Vi böjer vår huvuden i tillbedjan denna dag och vill visa den Allsmäktige tacksamhet för allt det rika han förlänat oss under det gångna året. Vi höjer våra röster, i helig glädje, när vi firar den uppståndne Kristus och hans seger över dödens fruktansvärda krafter.

Med de orden i sitt inre, i det hoppet och i den förtröstan, uttalade för knappt 20 år sedan av en nyutnämnd fredspristagare utifrån sin kristna tro och gudstillit, ges vi alla möjlighet att sluta vårt jordeliv, så även han som formulerade det så vackert och kraftfullt den där påsken i en sydafrikansk kyrka, Nelson Mandela (1918-2013).

Dags för ett 12-stegsprogram för avgiftning av digitalt beroende

Ledare Varningar för den digitala livsstilens konsekvenser duggar allt tätare. Det höga tempot och den... onsdag 3/3 00:10

Kristna oroliga att förlora sin frihet efter beslut i kongressen

USA. En kristen konditor eller florist kan tvingas sälja arrangemang för samkönade bröllop och en... onsdag 3/3 13:00

Unga judar i Malmö: Vi angrips i skolan

Rapport. I princip alla de 14 judiska barn och ungdomar som intervjuades för en ny rapport om antisemitism i... onsdag 3/3 09:00

Hur Israel än agerar i vaccinfrågan skulle det anses fel

Israelkommentar Det faktum att staten Israel, i likhet med alla andra länder i världen, enbart erbjuder...
Följ Världen idag i sociala medier