Antalet incidenter och farliga situationer på landets fängelser ökar. Till de allvarligare exemplen hör gisslandramat på Hällbyanstalten i Eskilstuna i juli, då två intagna tog två ur personalen som gisslan under knivhot. Trängseln på anstalterna tros kunna vara en anledning till utvecklingen.

Celia Enes har jobbat på Kumlaanstalten i 22 år och har därmed en god inblick i hur fängelsemiljön har förändrats. Hon menar att samtalen med de intagna i stort sett har sett likadana ut under 2000-talet, förutom en sak: Samtalen som handlar om att man sitter fast i ett gäng och inte vet hur man ska ta sig ur, har ökat rejält.

– Det är inte bara att gå ur de här kriminella nätverken. Det kostar mycket att gå ur. För det första kanske man inte har så många andra kontakter. Och sedan går man från att ha många runt omkring sig till att riskera att bli ensam.

– Men det kan ju också finnas en stor hotbild om man går ur. Dels från det egna gänget, dels från andra gäng runt omkring som ens egna gäng har ett fiendeskap med, säger Celia Enes.

Hon menar att Sverige behöver komma med helt andra insatser, och fler insatser, än vad som är fallet i dag för att ge fler möjlighet att lämna gäng utan att behöva vara rädda.

– Det kan vara hjälp att få flytta nångonstans där man inte är igenkänd eller hjälp att få en ny identitet. Man behöver verkligen fullt stöd – ekonomiskt och hjälp till jobb, bostad och nya gemenskapskretsar. Behoven är oändliga.