– I Sverige vill politikerna av någon underlig anledning inte röra statens intäkter. Det är svårt att se att sänkt elmoms och sänkta energiavgifter skulle vara av ondo genom att exempelvis spä på inflationen, säger Stefan Yard, professor emeritus vid Ekonomihögskolan i Lund, till Sydsvenskan.
Tidningen konstaterar att en rad andra europeiska länder valt att kraftigt sänka elmomsen. Det handlar om bland annat Finland, Belgien, Spanien, Nederländerna, Estland och Italien.
– Sverige har varit betydligt försiktigare än andra EU-länder att minska de statliga intäkterna på el. Det har bland annat berott på att vi prioriterat minskad elförbrukning, säger energiexperten Bengt Ekenstierna till Sydsvenskan.
Ekenstierna uppskattar att svenska elkonsumenter betalat mellan 230 och 240 miljarder kronor mer för elen under 2022 än vad vi gjort tidigare år. Det handlar om en jättelik förmögenhetsöverföring från företag och hushåll till några få statliga och privata aktörer, menar han.
– Samtidigt bör vi hålla i minnet att vi inte betalat ett öre till Putin. Det talas ibland om att Sverige fått ”Putinpriser” på el, men Putin har inte fått del av det senaste årets svenska förmögenhetsöverföring, säger han till Sydsvenskan.
En som anser att en sänkning av elmomsen borde ha gått före utbetalningar i form av bidrag för en borgerlig regering är kristdemokratiske riksdagsledamoten Magnus Jacobsson.
”En borgerlig regering bör givetvis ha sänkt skatt som sitt första förslag på lösning. Återbetalning/bidrag känns lite sossigt, men det är bara min enkla uppfattning på mitt lilla Twitter-konto!”, skriver han på Twitter.
Sveriges hjälp till elkonsumenter kan vara bland de snålaste och mest saktfärdiga i Europa, hävdade nyligen en forskare.
– Vi är väldigt långsamma i Sverige. Och det kan förvåna mig litegrann. För svenska konsumenter har det inte bättre än norska och finska. Jag skulle vilja veta mer om hur diskussionen gått i andra länder. Men de verkar ha diskuterat mindre än vad vi gör i Sverige och reagerat mer, säger Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola och expert på elmarknaden, till SVT.
Nilsson delar uppfattningen att Sverige borde ha sänkt momsen och skatten på el.
En som tycker att det vore fel väg att gå är Pär Holmberg docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).
– Om förbrukningen går upp kommer spotpriset på elbörsen gå upp. Och då blir det dyrare för många företag som är momsbefriade ändå. Så det man ger till hushållen kan drabba företagen, säger han till SVT.