– Även om äktenskapet inte har samma särställning som det hade tidigare, behövs det tydligen som ett ideal för relationer, och för att bevara gränsen mellan olika relationer. Syftet för staten är att kunna avgöra vilka som ska ta del av olika rättigheter och skyldigheter, säger Catrine Andersson, sociolog vid Uppsala universitet.
I sin avhandling Hundra år av tvåsamhet, som läggs fram på sociologiska institutionen den 13 maj, har hon följt äktenskapet i statliga utredningar som gjorts under hundra år. Något som förvånade henne, var hur mycket värderingar som lagstiftarna vävt in i materialet.
– I stället för att vara torra och tråkiga, pratar utredarna ganska mycket om relationer, om sex och om hur människor ska vara mot varandra. Det gick att utläsa mer än vad jag trott om tvåsamhetsnormen, som fortsätter att vara mycket stark.
De juridiska ramarna kring ingåendet av äktenskap har förändrats och mjukats upp över tid, allteftersom staten har uppfattat ett behov av att exempelvis garantera individerna större jämlikhet och frihet.
När äktenskapet öppnades för samkönade par 2009, blev det ännu tydligare hur staten använder samlevnadsformen: för att reglera så många accepterade former av intim samlevnad som möjligt, menar Catrine Andersson.
– Jag tror att det ytterst handlar om att göra det så lätt som möjligt för människor att bilda familj och skaffa barn, så att nationen kan föras vidare. När äktenskapet utvidgas blir det också en potential för att få fler familjer och fasta relationer, säger Catrine Andersson.
Än så länge går en knivskarp gräns vid tvåsamheten inom äktenskapet. Att den kan komma att utmanas i framtiden spår juristen Caroline Sörgjerd, som studerat hur äktenskapet både förändrats och bevarats i Sverige sedan 1700-talet.
– Det kan bli en riktig krock om man börjar diskutera polygama relationer i sammanhanget. Men eftersom det lever människor här som ingått sådana äktenskap, skulle man kunna hävda att det finns ett skyddsbehov och anledning att reglera relationen på något sätt, säger Caroline Sörgjerd.
Hon har utfört sin forskning inom ramen för ett program om religionens påverkan på samhälle, lagstiftning och demokrati, och sett hur äktenskapet behållit sin starka symbolkraft genom seklen.
– Äktenskapet som fenomen är spännande och föränderligt, och vilar på en värdebas som man kan följa långt tillbaka i tiden, säger hon.
– Det har en viktig roll att fylla som signal utåt om vilka relationer som är önskvärda i samhället. Den funktionen har äktenskapet alltid haft, men det blev synligt igen genom kraftmätningen kring den könsneutrala äktenskapsbalken.
I februari försvarade Caroline Sörgjerd sin avhandling, Reconstructing marriage in a changing legal and societal landscape – Challenges of new cohabitation models in Sweden.
Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se
