En som menar att kyrkan borde vara den självklara institutionen för att råda bot på den ökade existentiella ohälsan, är Mats Selander, lärare vid Credoakademin i Stockholm. Men för att nå den sekulariserade svensken krävs det förändring, menar han.

Trots att den existentiella ohälsan är stor i landet, väljer många svenskar att aldrig sätta sin fot i kyrkan. Svenska kyrkans statistik visar att gudstjänstbesöken har minskat från nio miljoner besök per år 1990 till fem miljoner 2009.
Credoläraren Mats Selander har funderat över hur kyrkan kan nå den sekulariserade svensken och han menar att dess företrädare är på tok för präktiga genom att försöka dölja sprickorna i livet.
– Men är vi inte öppna med våra sprickor och problem, då blir det svårt för människor att identifiera sig med oss kristna, säger Mats Selander.
Resultatet blir då att kyrkan inte är relevant för människor.

Han säger att kristenheten har en lång väg kvar att gå och menar att om kyrkan vill ha en folkväckelse måste man beröra människors verkliga problem – och för att det ska ske behöver kyrkans egna medlemmar våga vara öppna med sina egna svårigheter.
– Vi borde vara mer öppna och nakna än vad folk utanför kyrkan är. Problemet är att kristenheten är tyst om det jobbiga, kanske för att vi många gånger tror att kristna ska framstå som klara och färdiga, säger han.
Han menar att risken är stor att när människor lämnar kyrkan för att det inte finns något utrymme att exempelvis prata om sitt dåliga äktenskap, blir det bara yta kvar.
– Det bli någon slags medelklassgegga kvar som inte kommer att kommunicera till dem utanför kyrkan, som många gånger genom sina sprickor i livet är medveten om sitt existentiella behov.
Erik Lundström