Jag läste häromdagen några korta rader i ett mejl och blev så berörd. Kan du tillsammans med mig leva dig in i den unga tjejens vittnesbörd?

Uppvuxen i en liten by på landsbygden i Nordafrika hade hon bara haft möjlighet att gå i grundskolan. Men hon berättar om sin korta skolgång i en ton av tacksamhet över att ha fått lära sig läsa och skriva.

Genom sin bror hade hon för några år sedan tagit emot Jesus som sin frälsare, men nu formulerar hon en längtan efter att få lära känna fler troende. Och att få lära sig grunderna i tron.

Hon tar kontakt med oss efter att ha ”ramlat över” en Facebooksida som av en händelse. Kanske finns svaret på hennes drömmar här? Jag ser både glädje och framtidsförhoppningar i de korta raderna. En ung tjej med drömmar om livet, om att få bli en del av de troendes gemenskap och om kunskap och lärande.

Jag tänker med tacksamhet på det faktum att det fanns en Facebooksida som Anden kunde leda henne till att ”ramla över”. Och på de varma, ihärdiga och modiga troende vänner som har vågat ta steget att dela sin tro på internet i en svår och många gånger tuff miljö. Att det finns människor av kött och blod som den här tjejen kan få lära känna. Att nätverk av husförsamlingar hon kan kopplas in i existerar. Och att hon kan få fortsätta upptäcka och lära mer från Bibeln tillsammans med andra online.

Vill du som läser detta be en enkel bön av tacksägelse och lyfta både henne och dessa husförsamlingar just nu där du sitter?