Grenadjärskolan startade 1995 med sex elever. I dag har skolan cirka 160 elever från förskoleklass till 9:an, och erbjuder också förskola från tre år. Skolan har sedan starten haft ett nära samarbete med och koppling till församlingen Kristet center Örebro, men majoriteten av eleverna tillhör inte familjer från församlingen. Eleverna på skolan är spridda geografiskt både inom och utanför Örebro kommun. På skolan finns elever med bakgrund i hela 20 länder representerade, och många har inte svenska som modersmål.

Grenadjärskolan har under många år erbjudit lärarledd läxhjälp en gång i veckan. De märkte dock att för elever med särskilda svårigheter att klara skolarbetet var det inte tillräckligt.

– Vi ville ge något mer till de barn som av olika skäl inte har den stöttningen hemma, och dessutom hitta ett mer individanpassat sätt att arbeta, säger Rebecka Hagsten.

Under en resa till Israel besökte hon colleget Tel Hai i Galiléen, en skola som är världsledande på studieanpassning till elever med svårigheter eller diagnoser. Colleget arbetar med ett mentorsprogram som går ut på att studenter som kommit längre i sin utbildning blir mentorer åt andra elever. De träffas en till två gånger i veckan och studerar tillsammans. När elever och personal på Tel Hai berättade om hur de lyckats examinera elever som naturligt sett aldrig skulle haft möjlighet att genomföra studier på den nivån, så berättade de att mentorsprogrammet varit räddningen.

– När jag hörde om deras individanpassade sätt att arbeta tänkte jag att vi kanske kunde göra samma sak hos oss, berättar Rebecka Hagsten.

Sedan fyra år tillbaka driver hon tillsammans med en av specialpedagogerna på skolan Mentorsprogrammet. Den nära kopplingen till Kristet center Örebro möjliggör för skolan att hitta mentorer till de elever som önskar få det. Unga vuxna som gått ut gymnasiet och kanske själva studerar på universitet eller jobbar får frågan om att gå in och bli en mentor för en högstadieelev. Sedan matchas de ihop, kille med kille och tjej med tjej.

– Det vi önskar av mentorerna är att de ska hjälpa eleverna studiemässigt, men också vara förebilder i livet som kan uppmuntra, stötta och tro på dem. Det blir en bro mellan eleven och vuxenvärlden och man får någon som är närmare i ålder än vad lärare och föräldrar är.

Från skolan får mentorerna tips och idéer av specialpedagogen om hur de kan hjälpa just sin elev. Mentorsprogrammet bygger liksom den israeliska förebilden på volontära insatser och sker utanför skoltid. Det ersätter inte specialundervisning eller andra insatser för elever med särskilda utmaningar utan är tänkt som ett komplement.

– Det kan vara allt från att hjälpa elever med att skapa struktur i vardagen till hjälp med att studera inför ett prov. Att få hjälp med att ordna tillvaron är ju oerhört viktigt för att skolan ska fungera, förklarar Rebecka Hagsten.

Visionen är att kunna fortsätta driva mentorsprogrammet varje läsår. Målet är att få det att växa så att tidigare elever, och elever som kanske själva gått mentorsprogrammet, ska komma tillbaka och själva bli mentorer. Hittills har de sett goda resultat och klara förbättringar för många elever när de får regelbunden individuell hjälp. Både föräldrar och barn är tacksamma.

– Vi vill som skola kunna skapa guldkant och göra det där lilla extra. Det tror jag att mentorsprogrammet representerar. När man kommer hit ska man kunna känna att vad jag än har för bakgrund och tidigare erfarenhet så kan jag lyckas.