När Lewi Pethrus, en förgrundsgestalt i svensk och internationell pingströrelse, lät sig intervjuas av lokaltidningen i Vänersborg 1972, så andades hans ord tacksamhet och optimism. När jag nu läser den vid tillfället 88-årige mannens ord i det gamla tidningsurklippet, upplever jag att det målas en profetisk bild som inte alls begränsas till tidigt 1970-tal. 

”En trons vårtid är på väg”, säger Lewi Pethrus i intervjun och fortsätter: ”Vi upplever något utomordentligt på det andliga området. Den rörelse som går genom världen är en upprepning av det som hände 1907, då en stor andlig väckelse svepte fram. Kristendom har i dag samma dynamiska kraft – skillnaden nu är att många fler upplever dess verklighet. Det är viktigt att man får uppleva Andens kraft och inte bara accepterar den teoretiskt. Typiskt för utvecklingen i dag är en viss frihet i lärofrågor. Andens vind blåser över alla samfunds- och kyrkogränser … När biskop Gärtner vid G72 i Göteborg fastslog att andedop och tungomål inte får vara främmande element vid gudstjänster i Svenska kyrkan, då värms hjärtat på en gammal pingstvän … När gränserna bryts ner mellan trosinriktningarna, så tyder detta på bättre kommunikation i sidled … All provinsialism – andlig och profan – vilar på isolering …”

Låt mig dela några händelser från februari 2020 som gör att gapet i tid sluter sig.

När jag i början av månaden parkerade utanför Lysekils kyrka, så har cirka 75 personer varit samlade där i flera dagar för utrustning i bönetjänst för landet. Jag hade blivit ombedd att tala om andliga ordningar i Bibeln och hur vi kan leva utifrån Guds auktoritet och mandat.

Kvällen innan hade gruppen upplevt ett andligt nedslag av frihet och kraft i den helige Ande. Kyrkoherden sade att det som hände var av en sådan art att ingen hade kunnat planera för det. Det var ingen som inte dansade. Ingen var oberörd.

Jag ser det som något mycket betydelsefullt när människor avsätter flera dagar till att söka Herren, och att Herren själv uppenbarat sig bland dem!

En vecka senare hade vi i Pingstkyrkan Vänersborg en undervisningsdag om att växa i profetiskt liv, befrielse- och helandetjänst för att Kristi kropp ska fungera i den tjänst som Jesus hade. Samma vecka får vi börja meddela människor från när och fjärran att det är fullt med anmälningar och att vi bildar kösystem.

Det blev en dag med deltagare från många kristna sammanhang, andliga genombrott, innerlig tillbedjan och stor frihet. Herren visade sin närvaro!

Andra exempel på detta tvärkyrkliga skeende ser vi i fortsättningen på Carl-Gustafs, Hans och Sebastians segertåg genom landet med fyllda kyrkor, samt fortsättningen på dygnet runt-bönen Sverige365 på plats efter plats, en vecka i taget under ett år.

Motståndet må vara verkligt, men Andens vind blåser! Att stå rakt i vårt land kräver djupa andliga rötter, och de växer när vi har blicken på Kristus. Gud är inte styrd av kultur, utbildning, position eller rikedom, utan han kommer att döma var och en utifrån sina rättfärdiga riktlinjer och använda vem han vill.

Det är inte dags att kasta in handduken nu. Ur nöden ska något vackert födas fram!