Elmarknaden är en djungel att få grepp om, även för de insatta. Några trender är dock tydliga. På senare år har nätavgiften blivit en allt större del av hushållens totala elkostnad, och det rörliga elpriset har blivit mindre viktigt.

De senaste veckorna har de skenande rörliga kostnaderna blivit kännbara för både individer och företag, och de vittnar om en elmarknad i obalans. Allt detta faller inte under politikens ansvar, men en hel del gör det.

En positiv bieffekt av coronakrisen var att utsläppen av växthusgaser sjönk markant ifjol. Världens återöppnande innebär dock att elproduktionen ökar snabbt igen, och framför allt i Kina sker det tyvärr på allra sämsta sätt: med kol.

Här sitter politiken tveklöst på de viktigaste styrmedlen. Om makthavarna hade reglerat skatter och avgifter på rätt sätt hade kolkraften redan varit stängd. Men i stället fortsätter den att fylla atmosfären med klimatpåverkande gaser, och då blir elsparkcyklar och andra svenska motdrag endast en droppe i havet.

Hög efterfrågan och lågt utbud ger skenande priser på alla marknader – elmarknaden är inget undantag. Elpriset har de senaste dagarna rusat till rekordnivåer i Sverige. Kommande vinter kan bli utmanande, och krav väcks kanske på att stänga av fler apparater än förra vinterns snackis dammsugaren.

Ett kontinuerligt ökande elbehov, parallellt med en klimatsituation som många beskriver som vår tids största ödesfråga, borde göra det självklart att prioritera en klimatneutral och samtidigt högproducerande elproduktion. I stället är Sverige i full färd med att stänga ner sin mest effektiva och klimatsäkra energikälla, nämligen kärnkraften, samtidigt som vissa kraftverk körts på olja. 

Den här ekvationen går inte ihop. Det är praktiskt omöjligt att på en och samma gång arbeta för en elektrifierad fordonsflotta och nya elintensiva industrier, samtidigt som man önskar sig rimliga elpriser men ändå säger nej till det klart effektivaste energislaget. Det regerande Miljöpartiet må ha tjusiga slagord, men det avgörande måste ändå vara att omsätta dem i praktik.

För att möta både energibehovet och miljön behöver både Sverige och andra länder ta ett omtag. 

Forskning och utveckling med inriktning på nästa generations kärnkraftverk behöver prioriteras högt i Sveriges framtida energipolitik. Att tvätta kläderna för hand och baka bröd över öppen eld kan vara trevligt som omväxling, men det vore inte rimligt om Sverige på 2020-talet skulle tvingas till det på grund av elbrist utifrån dåliga politiska beslut.