Även möbeljätten Ikea sällar sig nu till bojkotten mot Ryssland och pausar sin verksamhet i landet. 15 000 anställda berörs och spär på effekterna av den stora internationella bojkott som riktas mot landet efter invasionen av Ukraina.

De viktiga försöken att få stopp på krigseländet slår stenhårt mot vanliga ryssar. Även de kristna kyrkorna berörs och det finns större församlingar där hundratals medlemmar nu blivit arbetslösa. Möjligheten att få ut sina pengar från banken är samtidigt begränsad i ett Ryssland där rubeln sjunkit som en sten den senaste veckan.

President Putin verkar oberörd och fortsätter sitt fälttåg med full kraft. Förhoppningen står nu till att vanligt folk och makthavare på lägre nivåer ska resa sig mot krigföringen, att de hårda sanktionerna och trycket på hemmaplan ska göra krigandet i Ukraina omöjligt.

Men den dörren ser förstås Putin-regimen och man stänger till den effektivt. Enligt ett nytt beslut från landets parlament, Duman, kan medveten spridning av ”falsk information” om militären straffas med fängelse – i upp till 15 år! 

De tiotusentals människor som – medvetna om riskerna – ändå gett sig ut på gatorna för att protestera, har systematiskt och i horder arresterats av polisen. Bara under helgen ska över 4 000 demonstranter ha gripits.

Vanligt folk straffas på detta sätt dubbelt upp – genom omvärldens sanktioner och regimens repression. Det stora flertalet av dem har aldrig bett om något krig och de när sannolikt inga storvulna ryska imperiedrömmar. Tvärtom, många skäms och lider av att se sitt lands armé angripa och skövla broderfolket i Ukraina. 

En aktuell opinionsmätning gör visserligen gällande att en majoritet av ryssarna stödjer Putins militära aktioner i Ukraina. Om den skulle vara korrekt bör man ändå fråga sig: vågade de tillfrågade verkligen ge ett ärligt svar på den ställda frågan? Därtill bör man inse att en alltmer ensidig medierapportering via statlig rysk tv sätter avtryck i opinionen. 

Regimens möjlighet att styra via statsmedia kan också, i värsta fall, leda till att människor skyller den krisande ekonomin på omvärlden och i stället sluter leden bakom Putin.

Just nu plågas många pastorer i Ryssland av att se sitt lands armé skada och döda medmänniskor i grannlandet, bland dem kristna syskon och pastorskollegor. Lägg därtill bördan av att se sina egna församlingsmedlemmar mista jobb och hamna på obestånd. I vissa församlingar tvingas man även hantera slitningar mellan personer med olika åsikter om kriget. Det finns uppgifter om att frustrerade medlemmar riktar förväntningar på sina pastorer att offentligt stå upp mot kriget. Att pastorerna, likt den tyske prästen och martyren Dietrich Bonhoeffer, borde uttala sig kraftfullt mot den militära aktionen. Återstår då att väga risken för ett flerårigt fängelsestraff mot att kunna fortsätta vårda sin flock och bygga församling i en tid av stora behov. 

Den typen av risk löper vi för närvarande inte här Sverige. Däremot finns all anledning för oss att inte bidra till hatiska stämningar mot ryssar eller människor med rysk härkomst. Vem vet hur du eller jag skulle ha handlat under sådana förutsättningar. Låt oss sträva efter frid med alla och låt den bönerörelse för Ukraina som fått liv i Sverige fortsätta. Och för all del – låt den också inkludera Ryssland, dess folk och alla de troende i landet.