Varifrån skall min hjälp komma? Min hjälp kommer från Herren, som har gjort himmel och jord.
Psaltaren 121:1-2

Världen idag

För exakt 51 år sedan lade utbildningsminister Olof Palme fram planerna för Sveriges nya skola. Huvudmålen talade om individens självförverkligande och nedrivande av auktoriteter. Ordet ”kunskap” förekom däremot inte bland målsättningarna, skriver Per Ewert. Foto: Gunnar Lundmark/SvD/TT

Olof Palmes mörka skolarv kan ha brutits

Ledare · Publicerad 00:00, 4 dec 2019

Årets Pisa-undersökning sände en lättnadens suck genom Skolverket och utbildningsdepartementet: Skolresultaten går uppåt. Det viktiga nu är att se vilka historiska orsaker som legat till grund för både det mångåriga tappet och den nya uppgången – men också jämföra med andra, mer framgångsrika länder som kan hjälpa Sverige att finna rätt väg för morgondagens elever.

Den 4 december 1968, för exakt 51 år sedan, stod dåvarande utbildningsminister Olof Palme i riksdagens talarstol och lade fram planerna för Sveriges nya skola. Den skulle bygga på fyra huvudmål: ett strikt samhällsekonomiskt och tre ideologiska, som från olika vinklar ville verka för individens självförverkligande och nedrivandet av samhällsklasser och auktoriteter.

Ordet ”kunskap” förekom dock inte bland Palmes målsättningar. Ordet förekom däremot när han förklarade att elever och övrig skolpersonal redan har unika kunskaper. De enda som inte hade till uppdrag att meddela kunskaper var lärarna. 

Den sortens skola har sedan målmedvetet byggts i Sverige, med förutsägbara resultat. När den nya Pisa-undersökningen nu redovisats med stigande resultat, är det inte S-märkta skolpolitiker som ska berömma sig själva. Tvärtom har de uthålligt format ett skolsystem där idén om individens oberoende övertrumfar behovet av kunskap, och den grundsynen har också resulterat i en alltmer ideologisk skola, med långsiktigt fallande resultat.

När Jan Björklund satt som utbildningsminister, med sitt ofta förhånade budskap om mer ordning och mer fokus på kunskap, brukade han kommentera varje Pisa-mätning med att han förväntade sig en nedgång även nästa gång. Ett lands skolsystem är en stor koloss att vända; det görs inte på en mandatperiod. 

När de svenska skolresultaten vänt uppåt både 2015 och 2018 kan det finnas anledning att se på Skollagens betydelse. Fram till 2010 gällde 1985 års skollag, som förkunnade att skolans uppdrag var att ge en likvärdig utbildning, som också skulle ge kunskaper och färdigheter.

Under Jan Björklund omformulerade Allians­regeringen skolans huvudsyfte till att eleverna ”ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”. Det må framstå som en liten förändring, men den fångar något av grundsynen. Från andra världskrigets slut arbetade Social­demokraterna målmedvetet för en skola där jämlikheten alltid gick före kunskapen.

Den nya inställningen hos Allians­regeringen var att i hela skolbygget sätta kunskapen före ideologin, och den inställningen har nu gett resultat.

Det verkligt intressanta i Pisa är att jämföra Sverige med de länder som går riktigt bra. Allra högst resultat har det starkt studieinriktade Kina. I vår närhet faller det sig dock naturligare att jämföra med Finland, som ständigt överträffar Sverige i mätningarna. En viktig orsak torde vara vårt grannlands betoning på kunskap och lärarens auktoritet. Finland har inte skolplikt, utan läroplikt, vilket innebär att slutbetyg endast ges vid godkänt i alla ämnen. Inträdesprov krävs för att komma in på lärarutbildningen, och lärarens status är hög.

Detta ger också resultat; Finlands elever har näst högst kunskaper av OECD-länderna.

Noterbart i den aktuella undersökningen är också att trots S/MP-regeringens ambitioner om minskade klyftor, ökar kunskapsskillnaderna mellan de starkaste och svagaste eleverna i Sverige mer än i andra länder. Allra längst efter halkar nyinvandrade elever.

En sådan tudelning av ett folk är sällan önskvärd, och den löses inte med ännu mer social ingenjörskonst à la Palme. Den åtgärdas genom att vårda och utveckla lärarkompetens och kunskap som skolans huvudfokus, i stället för ideologiska irrfärder. 

Från andra världskrigets slut arbetade Socialdemo-kraterna målmedvetet för en skola där jämlikheten alltid gick före kunskapen.

Politiker: Utred hur porr påverkar unga

Nätpornografi. ”Vi ber smartphonegenerationen om ursäkt för att vi inte har förstått och agerat i tid.” Det skriver representanter för de tidigare allianspartierna...

Vill ge hopp till den unga generationen

Församlingsliv Västerås. Allianskyrkan är en församling där alla generationer trivs och får ta plats, och där ungdomarna får vara med och ta ansvar. – Vi har skapat en miljö...

Kidnappade hjälparbetare släppta i Nigeria

Islamism. Fem hjälparbetare som kidnappades i december i det våldshärjade nordöstra Nigeria har släppts, uppger myndighetskällor.

Urban Ringbäck, 65 år

Jubilar Förkunnare. Urban Ringbäck var redan i tioårsåldern inställd på att bli pastor som sin far. Han älskar att förkunna i både tal och sång och han har inga planer...

Månggiften ska inte längre erkännas

Politik. Månggiften som skett utomlands ska inte kunna registreras i Sverige, föreslår regeringens utredare, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Dyrt att stå utanför internet

Vardag Samhällsklyftor. En miljon människor lever i digitalt utanförskap, enligt rapporten Svenskarna och Internet. Av dem är omkring 746 000 personer över 65 år. För äldre...
Senaste nytt
Mest lästa just nu

Vill ge hopp till den unga generationen

Församlingsliv Allianskyrkan är en församling där alla generationer trivs och får ta plats, och där ungdomarna får vara med och ta ansvar. – Vi har skapat en miljö...

Urban Ringbäck, 65 år

Jubilar Urban Ringbäck var redan i tioårsåldern inställd på att bli pastor som sin far. Han älskar att förkunna i både tal och sång och han har inga planer...