Men jag vet att min återlösare lever, att han till sist ska träda fram över stoftet.
Job 19:25

Världen idag

När världens makthavare nu vrider sina händer i vånda över coronavirusets härjningar skulle de kunna ställa sig med de bönesatsningar som kristna över hela världen nu manar till, med ett särskilt fokus denna söndag, skriver Per Ewert. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Makthavarna borde sluta upp i bönerna

Ledare · Publicerad 00:00, 21 nov 2020

Hela världen genomgår i dessa dagar en kris. Sådana perioder präglas både för enskild människa och för större grupper av starka reaktioner inför hotfulla situationer, där allt centreras i en djupt liggande osäkerhet kring hur allt ska gå.

Samtidigt är det i krisen som sann karaktär och sant ledarskap visar sig. Det är då det tydliggörs var vi har vårt fotfäste och vårt hjärta. 

Den kris som orsakats av corona­viruset är inte den första som härjar världen, och om vi ska tro både sekulära forskare och Bibelns framtidsbeskrivningar så lär den inte vara den sista. Den senaste globala krisen att utspelas som väpnad konflikt var andra världskriget. Under det kriget förvandlades vissa genomsnittsmedborgare till samvetslösa monster, medan andra växte till föredömen och hjältar – allt utifrån vilka ideal de valde att bygga sina liv på.

Som ett slags inspirerande exempel för USA:s folk inför den pågående virusrelaterade och politiska krisen publicerade Washington Post i förra veckan en artikel utifrån ett 75 år gammalt brev, som en amerikansk armékapten skrev till sin son i slutet av kriget, väl medveten om att han kanske inte skulle återvända hem.

I sitt brev lyfter fadern fram ideal som han såg angelägna att föra över till den då bara fyra månader gamle sonen. Han skrev om vikten av frihet, rättvisa, skönhet, utbildning och att i demokratisk anda respektera även andras rättigheter. Allt detta är gott, och liknande budskap lyfts i dag fram i de flesta västerländska demokratier. 

Men frågan i vår sekulariserade tid är om det ändå inte behövs en fast, underliggande bas som kan ge sådana här värden den stadga som behövs när en människa eller ett land hamnar i kris? Ett svar på den frågan ges faktiskt i avslutningen av brevet från andra världskriget – en maning som 2000-talets tidningsmakare valde bort att återge, trots att brevförfattaren anger det som det helt centrala: 

”Sist och viktigast – lär känna Gud.”

Armékaptenen förklarar vad det skulle innebära för hans barn att lära känna sin Skapare, och han fortsätter med en uppmaning till sonen att inte låta en dag gå utan att läsa en bit ur Bibeln och bygga en tro som bär genom allt. Resonemanget avslutas: ”Glöm aldrig: du behöver verkligen Gud.”

Ett sådant perspektiv når både djupare och högre än de värderingar och strategier som vi kan bygga med mellanmänskliga medel. Det här brevet skrevs av en man som hade klarat landstigningen i Normandie, lett sina trupper in i Tyskland och nu stod inför att kanske få vara med att sätta en slutpunkt för detta den mänskliga historiens dödligaste krig. Han visste att när allt annat rasar, då står Gud kvar. 

Tråkigt nog väljer artikeln i Washington Post att avsluta artikeln med en politisk känga åt de senaste fyra årens politiska administration, i stället för att reflektera över att svaret på vår tids kriser kanske snarare ligger i att västvärlden har förlorat mycket av det som den amerikanske armékaptenen för 75 år sedan beskrev som det viktigaste av allt. 

När världens makthavare nu vrider sina händer i vånda över corona­virusets härjningar skulle de kunna ställa sig med de bönesatsningar som kristna över hela världen nu manar till, med ett särskilt fokus denna söndag. 

Ja, även coronakrisen kommer en dag att vara över. Men frågan är vad som sker med världen under tiden, och hur vi kommer in i nästa fas? Kanske kan även vår sekulariserade tid nå slutsatsen att människan inte själv klarar alla de utmaningar som kvarstår, trots all vår medicinska kompetens och trots eventuella vacciner.

En brevskrivande far för 75 år sedan ger en ledtråd: Vi behöver verkligen Gud.

Resone-manget avslutas: 'Glöm aldrig: du behöver verkligen Gud.' Ett sådant perspektiv når både djupare och högre än de värderingar och strategier som vi kan bygga med mellanmänskliga medel.

Mer förskola kan inte lösa språkproblemen

Ledare Det finns i Sverige cirka 520 000 barn i förskoleåldern, alltså mellan 1 och 5 år. Av dessa är alla... lördag 5/12 00:00

Kyrkor i Europa tar strid för mötesfrihet

Corona. Kristna runt om i Europa förbereder sig för ett julfirande utifrån olika förutsättningar. I... fredag 4/12 08:00

Låt judar och araber få samarbeta!

Israelkrönika Han heter Mansour Abbas och sitter i Knesset, det israeliska parlamentet, för det arabiska partiet...