Nästan varje USA-president brukar möta sitt första mellanårsval i motvind. Man lovade stort i valrörelsen, men väljarna inser snart att verkligheten inte blev så rosenskimrande som den nyvalde presidenten lovat.
Joe Bidens uppförsbacke kan dock bli ännu brantare än för flera av hans företrädare. Det ser just nu svettigt ut för demokraterna inför höstens kongressval.
President Biden står inför en rad problem utöver den vanliga risken att förlora några missnöjesväljare till oppositionen i mellanårsvalen. De ekonomiska varningsklockorna i USA klingar illavarslande, med de högsta inflationssiffrorna på årtionden. Väljarna upplever osäkerhet kring huruvida Joe Biden har den styrka som behövs för att hantera utmaningarna från Ryssland och Kina, och presidenten har gjort stundtals förvirrade offentliga framträdanden.
Allt detta har sammantaget fått Bidens förtroende att rasa under hans första år vid makten, så att han nu till och med har lägre siffror än sin företrädare. Även vicepresident Kamala Harris, som fram till i somras låg på positiva förtroendesiffror, har störtdykt till ännu sämre betyg än sin chef.
Samtidigt har Vita huset mött motstånd i Högsta domstolen, som sade nej till att tvinga företag till hårdare vaccinkrav. Domstolens nya konservativa majoritet tycks också vara på väg att förändra den mycket liberala abortsyn som USA haft sedan 70-talet.
Risken för bakslag i höstens val ledde också till att den liberale domaren Stephen Breyer i onsdags lämnade sin post, vilket ger Demokraterna chansen att försöka få in en ny liberal domare medan tid är.
Ändå är det inte självklart att en tydligt liberal domare godkänns av senaten. Moderata demokratiska senatorer har insett att deras väljare hemma i delstaterna inte ställer upp på alltför radikala idéer och har därför röstat ner några av Vita husets mest vänsterpräglade förslag.
Partiets tidigare så starka vänsterflygel har på kort tid förlorat i inflytande, och liberala Washington Post förklarar att de progressiva omkring Bernie Sanders har mist sin dröm och nu ”stirrar ner i avgrunden”.
Sammantaget tycks alltså de liberala krafter som var på så stark frammarsch för bara ett år sedan ha hamnat i problem. Det krävs ytterst små förändringar i valresultat för att kongressens båda kammare ska svänga i republikansk favör i höstens val, och mycket tyder på att den liberala svängen i amerikansk politik kan vändas i en konservativ motreaktion.
Och vem vet – det kanske inte är fullt så farligt som etablerade svenska medier vill ge sken av?