En dag i dina gårdar är bättre än tusen andra. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än bo i de gudlösas tält.
Psaltaren 84:11

Världen idag

Terroristerna som stridit för islamiska staten bör inte välkomnas till Sverige, menar Lukas Berggren. Foto: Pixabay

Inga islamister på våra gator

Ledare · Publicerad 00:00, 28 feb 2019

De har torterat, lemlästat, slaktat, skändat, halshuggit och våldtagit. Terroristerna i Islamiska staten har begått de mest vidriga av handlingar, och enligt FN har IS gjort sig skyldiga till folkmord. Nu har USA:s president Donald Trump uppmanat europeiska länder att hämta hem de islamistiska terrorister som har gripits i Syrien, för att kunna döma dem för brotten. Alternativet är att USA tvingas släppa terroristerna vind för våg.

Men att låta dessa terrorister komma till Sverige är helt huvudlöst.

Sedan 2012 har cirka 300 personer åkt från Sverige till Syrien och Irak för att ansluta till IS och andra våldsbejakande islamistiska grupper. 150 av dessa har redan återvänt. Av dem har exakt noll (!) personer dömts på grund av sitt samröre med Islamiska staten. Man kan med andra ord konstatera att det inte har funnits en lagstiftning som kunnat straffa terroristerna.

Kvar i konfliktområdet finns nu omkring 100 ytterligare personer. Möjligheten att knyta de här individerna till brott är minimala. Och framför allt beror det på att regeringen inte har varit snabba nog med att ta fram lagstiftning på området. Terrorforskaren Magnus Ranstorp beskriver regeringens passivitet som ”en kedjereaktion av senfärdighet”.

Först 2016 – en lång tid efter det att många krävt en skärpt lagstiftning mot terroristerna – klubbades ett förbud mot terrorresor igenom. Men då hade resandet redan minskat kraftigt. IS-terroristerna reste ut framför allt under 2013 och 2014. Och då fanns ingen lagstiftning på plats. Först nu i augusti väntas en ny lag antas, som ska göra det straffbart att delta i en terroristorganisation. Men återigen kommer detta väldigt sent. Och man kan inte gärna döma terroristerna retroaktivt.

Den röd-gröna majoritetens passivitet inför islamisternas brutala framfart märks även på andra områden. När riksdagens utrikesutskott, i maj 2018, behandlade frågan om huruvida IS utrensning av kristna skulle klassas som folkmord, valde en majoritet att rösta emot förslaget. Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet valde att reservera sig mot beslutet. Heder åt dem.

Nu kanske någon frestas att tro att de röd-gröna partierna har varit helt passiva i de här frågorna. Men så har det inte varit.

I maj 2015 antog den röd-grön-rosa majoriteten i socialnämnden i Stockholms en ”strategi mot våldsbejakande extremism”. I rapporten är man noga med att inte stigmatisera terroristerna, så i stället för ”terrorister” formulerar man sig omkring personer som ”kommer hem från strider utomlands”. Det låter nästan som om de hade ägnat sig åt att hjälpa äldre damer över gatan.

Rapporten är därefter ett beklagligt monument över en skamlös naivitet gentemot terroristerna. Det pratas om ”stödinsatser och råd, psykosocialt stöd, hälsoinsatser, försörjningsstöd och jobbtorg”. Man lyfter dessutom särskilt fram vikten av att få med bostadsbolagen för att lösa ”boendefrågan”. Allt fokus tycks vara på att göra livet lättare för dessa återvändande terrorister – de som har dödat, våldtagit och skändat oliktänkande.

Så för att sammanfatta. Lagstiftaren har varit konstant på efterkälken och inte lyssnat på signalerna, vilket har gjort det omöjligt att utkräva ansvar. Det moraliska stödet – till exempel genom att erkänna Islamiska statens dåd som folkmord – har dessutom uteblivit. Och samtidigt har röd-grön-rosa politiker suttit och planerat för ett varmt och inkluderande mottagande när terroristerna kommer tillbaka till Sverige. Ansvaret vilar tungt på de politiker som har haft maktens möjligheter att påverka, men som passivt har tittat på.

Det är förstås fullständigt otänkbart att låta de 100 kvarvarande terroristerna komma tillbaka till Sverige. De kommer inte kunna dömas i Sverige. I stället skulle dessa individer innebära en påtaglig säkerhetsrisk för våra medborgare. Våra folkvalda borde tänka mer på sina medborgare och på förövarnas offer än på terroristernas väl och ve. Inga islamister på våra gator.

Vårtecken för oföddas rätt till liv en utmaning till Sverige

Ledare Det finns tecken som låter ana en växande förståelse för kritiken mot abortsituationen i världen.... torsdag 17/6 00:10

Försoningen är viktigare än orsakerna som krävde försoning.

Inför söndag Söndagen den 6 juni fick vi äntligen fira gudstjänst på plats i kyrkan igen! Det var faktiskt svårt... torsdag 17/6 00:00

Senaste nytt

    Podcasts
    Följ Världen idag i sociala medier