Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.
Matteusevangeliet 6:33

Världen idag

De senaste 15 åren har SEA bland annat stått upp för en klassisk kristen äktenskapssyn . Foto: Pixabay

Att värna SEA borde vara en självklarhet

Ledare · Publicerad 00:00, 10 jun 2019

I en tidigare ledare i Världen idag, 1 juni, har jag förklarat den historiska bakgrunden till Svenska evangeliska alliansen (SEA). Dels rötterna i den evangeliska allians som grundades på 1840-talet som en viktig mötesplats för väckelsekristna både från Svenska kyrkan och den växande friförsamlingsrörelsen. Dels rötterna i Lausannerörelsen som växte fram på 1970-talet, med syfte att samla den globala evangelikala rörelsen.

En omstart gjordes 2001 då Evangeliska alliansen och Lausannekommittén slogs samman med namnet Svenska evangeliska alliansen.

Motsvarande typ av organisation finns i ett stort antal länder. Svenska evangeliska alliansen har fortsatt sitt uppdrag sedan 2001, först med Stefan Gustavsson som generalsekreterare, och sedan två år tillbaka med Olof Edsinger i spetsen.

Trots begränsade resurser har den varit en vital aktör i svensk kristenhet, bland annat med den viktiga uppgiften att vara svensk representant för den internationella Lausannerörelsen.

SEA är ett nödvändigt ekumeniskt komplement då Sveriges kristna råd inte kan vara ett samlande organ för vare sig evangelisation eller apologetik, eller kan försvara en klassisk kristen hållning i grundläggande bibel- och moralfrågor på grund av för stor spretighet bland medlemskyrkorna.

SEA har formats utifrån en tydlig gemensam nämnare kring bibeltron, evangeliets sanning och viljan att försvara kristen tro och dess värderingar, även i kontroversiella frågor. Som exempel har SEA:s arbete för att försvara en kristen äktenskapssyn varit avgörande de senaste 15 åren.

Svenska evangeliska alliansen åtnjuter stort förtroende bland vanliga kristna och har flera tusen enskilda medlemmar. Det är dock beklagligt att stödet sviktar bland samfund med rötter i väckelserörelsen. Både Pingströrelsen och Svenska alliansmissionen har exempelvis valt att avsluta sitt medlemskap, och kallar sig numera ”närstående organisationer” utan att synas på SEA:s hemsida. Detta försvagar SEA:s ställning i svensk kristenhet.

För alla kristna som ser Bibelns sanning som viktig, som vill försvara en klassisk kristen hållning till evangeliet och kristen etik, och som vill främja ekumeniskt samarbete på väckelsekristen grund, borde det vara självklart att värna om Svenska evangeliska alliansen.

Den typ av breddekumenik som vi har i Sverige och som samlar teologiskt liberala kyrkor, historiska kyrkor, pingstvänner, nya rörelser och äldre frikyrkosamfund – har ett visst värde. Det är bra att företrädare för olika kyrkor möts under ordnade former, och det är bra att man kan agera gemensamt i frågor där det är möjligt. Den gemensamma teologiska grunden är dock för begränsad för att kunna agera och vara en kristen röst i många frågor.

Svenska evangeliska alliansen betonar att man står på Lausannedeklarationens grund och ur teologisk synvinkel är man evangelikal. Det innebär att man har Bibeln som enda grund för lära och liv, och även att SEA tydligt kan ta ställning i frågor där teologiskt liberala kyrkor har abdikerat och omförhandlat grundläggande kristna läroståndpunkter och etiska ståndpunkter.

Det handlar om sådant som kristendomens exklusiva anspråk, evangeliets sanning kontra andra religioner och en bibelsyn där man inte omtolkar bibeltexter som handlar om Guds övernaturliga ingripanden i historien. Inte minst handlar det förstås om etiska frågor som äktenskap, sexualitet och människovärdet i livets början och slut. Ekumeniska organisationer som innefattar teologiskt liberala kyrkor kan inte säga nästan något i denna typ av frågor.

En ekumenik som bygger på en evangelikal teologisk grund är nödvändig i Sverige, inte som ersättning för Sveriges kristna råds breda ekumenik, men som ett komplement. Ett ekumeniskt organ som SEA ska naturligtvis inte ersätta samfundens röster, men kan i många lägen fungera som deras förlängda arm och arbeta med frågor som de själva saknar tid, kompetens eller vilja att agera i på den offentliga arenan.

Det är dock beklagligt att stödet sviktar bland samfunden med rötter i väckelserörelsen. Både Pingst-rörelsen och Svenska alliansmissionen har exempelvis valt att avsluta sitt medlemskap, och kallar sig numera ”närstående organisationer” utan att synas på SEA:s hemsida.

Paula Bieler (SD) Foto: Hanna FranzénTT

Paula Bieler vill att SD fortsätter värna ofödda

SD väntas under sina landsdagar, som pågår nu, överge kravet om sänkt abortgräns. En som inte ställer sig bakom förändringen är Paula Bieler, ledamot i partistyrelsen. I en intervju med Sveriges radio berättar hon att hennes arbete med abortfrågan – och möten med människor med erfarenhet av frågan – har stärkt henne i sin övertygelse.

Nyheter · Publicerad 16:55, 21 nov 2019

För att få göra en abort efter graviditetsvecka 18 krävs i Sverige ett särskilt tillstånd av Socialstyrelsen. Sverigedemokraterna har velat ändra denna gräns till vecka 12, och fått hård kritik för detta.

I oktober gick SD-ledaren Jimmie Åkesson ut och sade att partiet är berett att slopa kravet på sänkt abortgräns, och nu under partiets landsdagar väntas beslutet fattas.

En som vänder sig emot partiets svängning är Paula Bieler, ledamot i partiets högsta ledning.

– Jag tycker att den ordning vi har haft hittills har varit väl balanserad och att det finns goda grunder för det. Jag har bara stärkts i den övertygelsen under de år jag har fått hantera frågan och fått möta många som också förklarat sina personliga erfarenheter av varför den nuvarande lagstiftningen i Sverige kan försvåra för kvinnor i utsatta situationer, säger hon till Sveriges Radio.

I intervjun berättar hon att hon har reserverat sig mot beslutet om förändrad abortpolitik.

– Det blir väl den rimliga följden av att man anser att något är för stort steg att ta, säger hon.

Paula Bieler vill heller inte att SD överger kravet om samvetsfrihet för barnmorskor.

– För mig är det ju självklart att vi ska stå bakom en samvetsfrihet, säger hon till Sveriges Radio.

Fånga ljuset i vintermörkret

Vardag En lång mörk vinter ligger framför oss. Då kan det vara svårt att se ljuset i tunneln. Men många kan få tillräckligt med dagsljus även på vintern. –... tisdag 19/11 10:00

Mats Dernánd har chans att vinna ett pris värt 50 000 dollar. Foto: Patrik Svedberg

Kristen svensk kan vinna musiktävling i USA

Bland 48 000 tävlande lyckades Örebroaren Mats Dernánd gå till final i ”24th Annual USA Songwriting Competition”. Sången ”She's called Grace” utgör en av tio finalister i kategorin ”pop”. – Det känns overkligt att de valt ut min låt bland så många bidrag. Jag får nypa mig lite i armen, säger han.

Nyheter · Publicerad 16:20, 21 nov 2019

I somras skickade Mats Dernánd in sin låt ”She's called Grace” till ”USA Songwriting Competition”, en tävling som benämns som ”världens ledande låtskrivartävling”. Tävlingen är öppen för låtskrivare från hela världen.

– Jag såg annonser i sociala medier och tyckte att det kunde vara kul att anmäla sig, berättar han.

– Det var tur att jag inte anade hur många som ställde upp i tävlingen. Då hade jag aldrig skickat in.

Mats skickade av misstag in sitt bidrag till den breda pop-klassen i stället för klassen Gospel/Inspirational, som han avsåg att skicka till, eftersom sången har ett kristet budskap. När arrangören skickade ut ett e-postmeddelande med vilka finalisterna var, missade Mats sitt namn eftersom han letade i fel kategori.

Det var när tävlingsledningen hörde av sig och ville veta vilka som skrivit låten som Mats förstod att han gått till final.

– Jag berättade att jag skrivit både text och musik och undrade varför de frågade.

”Varför? Därför att du är en av finalisterna, grattis!” blev svaret.

Finalen avgörs på fredag den 22 november. Vinnaren av hela tävlingen kammar hem ett pris värt 50 000 dollar.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inför partiets landsdagar i Örebro. Foto: Janerik Henriksson / TT / Kod 10010 Foto: Janerik Henriksson/TT

Jimmie Åkesson: Vi växer för att vi har rätt

När SD i helgen håller sina landsdagar är det från en helt ny styrkeposition. Socialdemokraternas hundraåriga roll som största parti hotas nu på allvar av SD. De politiska motståndarna käbblar om varför SD växer. Är det för att man isolerat dem eller för att man inte längre gör det? – För att vi har rätt, är partiledaren Jimmie Åkessons enkla förklaring.

Nyheter · Publicerad 16:10, 21 nov 2019

– Vi växer därför att vi beskriver verkligheten på ett sätt som väldigt många väljare känner igen sig i, säger han i en TT-intervju.

Jimmie Åkesson pratar ofta nedlåtande om liberalismen, det vänsterliberala etablissemanget. Utmärkande för den liberala demokratin är rättsstaten, fria domstolar, oberoende medier, mänskliga rättigheter, skydd för minoriteter och civilsamhället. Frågan är vad det är han ogillar av detta.

För att ta del av allt innehåll på hemsidan behöver du ha en prenumeration på Världen idag.

Ingen prenumeration?

Prova Världen idag gratis i en månad

Har du inget lösenord?

För att du som prenumerant ska kunna logga in på vår hemsida behöver du först välja ett eget lösenord. Detta gör man i vår digitala kundtjänst. Tveka inte att kontakta kundtjänst om du har några frågor.

Den katolske biskopen Anders Arborelius, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, den syrisk-ortotoxe ärkebiskopen Dioscoros Benjamin Atas, Pingstföreståndaren Daniel Alm och Livets ord-pastorn Joakim Lundqvist menar att det är diskriminering att stoppa konfessionella skolor. Foto: Mikael Stjernberg & Sandra Lagestrå & Rickard L. Eriksson

Svenska kyrkoledare tar strid för kristna friskolor

I ett utspel på Dagens nyheters debattsida kräver Sveriges kyrkoledare att de konfessionella friskolornas position stärks. ”Samtidigt som barnkonventionen, som inkluderar barnens rätt till religionsfrihet blir lag, arbetar nu regeringen för att stoppa nyetableringen av konfessionella friskolor. Hur stämmer det överens?” skriver kyrkoledarna.

Nyheter · Publicerad 13:40, 21 nov 2019

Debattartikeln är undertecknad av 13 kristna företrädare, däribland pingstledaren Daniel Alm, katolske biskopen Anders Arborelius, syrisk-ortodoxe ärkebiskopen Dioscoros Benjamin Atas, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Livets ords pastor Joakim Lundqvist.

Utgångspunkten är att barnkonventionen vid årsskiftet blir svensk lag, en konvention som understryker barns rätt till religionsfrihet. Men samtidigt som detta sker, trängs tro tillbaka från barns vardag, menar man och ger flera exempel.

Bibeln och andra urkunder är borttagna i förslaget till ny läroplan, röster i riksdagen vill förbjuda omskärelse av pojkar, kristen scoutverksamhet hotas av uteblivna bidrag, och såväl skolavslutningar i kyrkan som inbjudan av religiösa företrädare omgärdas av debatt.

Att regeringen utreder ett förslag om förbud av nyetablering av konfessionella friskolor, samtidigt som barnkonventionen blir lag, är något kyrkoledarna är starkt kritiska till.

”Alla friskolor utgår från någon form av värderingsgrund, men just de konfessionella ska enligt regeringen stoppas. Några hållbara skäl för denna diskriminering finns inte”, skriver man.

”Vi ser att konfessionella skolor ger redskap för elever att tolka sin samtid och sin värld, vilket ger möjlighet att ta ställning i viktiga värdefrågor.”

Sveriges kristna råd erbjuder nu sin expertis när barnkonventionen ska implementeras på lokal och nationell nivå. 

Man uppmanar regering och riksdag att inse att samhällets ansvar för barnets andliga och existentiella utveckling är lika stort och gemensamt som ansvaret för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling.

”Identifiera och bejaka de religiösa grupper som vill bidra till samhällets utveckling. Sök fakta och lyft fram sakkunskap i samtal och beslut som rör barn och religion”, skriver kyrkoledarna.

Senaste nytt
Mest lästa just nu

Hälsning från bron i Mostar

Missionsrapporten Missionsglimten. Jag står nu på den nybyggda bron Stari Most i staden Mostar i Bosnien-Herzegovina. Bron invigdes 1566 och är ett av Unesco:s världsarv. Jag tänker på...