Militant ateism krattar manegen

Att resa till andra länder, se andra kulturer, möta andra människor med andra infallsvinklar och andra perspektiv är berikande och lärorikt. Även om vi ibland kan känna frustration över brist på tolerans och krav på korrekt tänkande, måste vi ändå tillstå att Sverige är en öppen demokrati som präglats av god förmåga att handskas med meningsskiljaktigheter genom dialog. Vårt öppna sinne har länge fungerat som ett slags barriär mot intolerans. Det har funnits en generös inställning till andra kulturer, språk och livsstilar som har varit positiv och berikande.
Tyvärr håller vissa grupper på att förgifta svenskarnas frikostighet. I sin iver att driva utvecklingen "åt rätt håll" skapar man en förnekande och ifrågasättande inställning till vår egen bakgrund av kultur, historia och religion. Ett slags omvänd intolerans mot våra egna historiska traditioner som varken gagnar oss som är födda i Sverige eller de som väljer att flytta hit.

Ett strålande exempel på intoleransens dumhet hittar vi i min egen lilla småländska by, Vederslöv. Byskolan avslutade nyligen ett historiskt projekt. Eleverna fick skapa en känsla av att bo och leva i Vederslöv för 130 år sedan. Teoretisk kunskap kompletterades med sinnenas upplevelse och eleverna fick göra en "tidsresa" under en hel dag. I ett moment ingick att en flicka läste trosbekännelsen.
Nu är skolans rektor anmäld till Skolinspektionen. Anmälaren menar att momentet med trosbekännelsen kan anses diskriminerande. Dumhet, intolerans och inskränkthet fick ännu ett ansikte. Detta är nämligen långt ifrån det sista exemplet på märkliga anmälningar. Inspektionen har bråda dagar. Det är luciafirande, skolavslutningar och skolprojekt som ska godkännas eller förbjudas.
Det de intoleranta inte tycks begripa är, att öppenhet kräver vidsynthet mot det man själv upplever som främmande. Det är självfallet lika främlingsfientligt att hysa starka misstankar mot kristna som mot muslimer. Emellertid måste det självklara påpekas – generositet föder generositet. Missunnsamhet leder till missunnsamhet. Vilken logik ska människor annars använda för att förstå att å ena sidan kan en rektor bli anmäld om en elev läser trosbekännelsen i undervisningssyfte, å andra sidan ska skolan kunna erbjuda segregerad idrottsundervisning. Eller å ena sidan ska luciafirandet förbjudas, samtidigt som skolan inför speciell kost för att ta hänsyn till elevers religiösa traditioner?

Det är obestridligt den militanta ateismen som omsorgsfullt krattat manegen för de främlingsfientliga krafter som nu börjar se gryningsljus i svensk politik. Frågan är om svenskar i allmänhet upplever att luciafirandet är anstötligt, att julens budskap är kränkande eller att påsken bör avskaffas.
Mitt absoluta intryck är att debatten drivs av några få högljudda humanister med starka religionsfobiska drag, som tror att Sverige blir ett lyckligare land om vi förtränger vår bakgrund av kultur, historia och religion. Risken är att dessa militanta debattörer får stå oemotsagda och därmed driver samhällsutvecklingen mot en historielös, religionsfri och kulturlös samhällsinriktning.
När dessa debattörer talar högt och brett om diskriminering och intolerans, handlar det oftast om att allt som inte bekräftar den egna ståndpunkten är kränkande. De som förespråkar öppenhet och tolerans är ofta de mest slutna och mest intoleranta. Tolerans mot det man själv tycker är rätt och riktigt är nämligen inte speciellt generöst och modigt.

Eva Johnsson
riksdagsledamot (KD) och grundskolelärare