Gud ger oss det vi verkligen behöver

Jag tänkte på Petrus, som gick upp på taket för att be en vanlig dag. Det är uppenbart att han var upptagen av mat, och just då får han en lektion om att inte göra skillnad på människor. Det var inte vad han önskade, men det var vad han behövde.

”Nästa dag, medan de ännu var på väg och närmade sig staden, gick Petrus upp på taket för att be. Det var vid sjätte timmen. Han blev då hungrig och ville ha något att äta. Medan man gjorde i ordning maten kom han i hänryckning. Han såg himlen öppen och hur något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner till jorden, och i den fanns jordens alla fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. Och en röst kom till honom: ’Res dig, Petrus, slakta och ät!’ Petrus svarade: ’Nej, nej, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt eller orent.’ Då sade en röst för andra gången till honom: ’Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent.’ Detta hände tre gånger, och sedan blev duken strax upplyft till himlen ... Petrus funderade fortfarande över synen när Anden sade till honom: ’Se, tre män söker dig. Gå ner och följ med dem utan att tveka, för det är jag som har sänt dem’” (Apg 10:9–20).

Ibland när vi ber får vi inte de svar vi förväntar oss, och kanske inte heller det vi bett om, utan vi får något annat som vi verkligen behöver utan att vi har insikt och förståelse om vad som är vårt verkliga behov. Vi ber om helande men får i stället ödmjukhet, som Paulus, eller vi ber om befrielse från vissa prövningar och i stället får vi tålamod att bära dem.