Fördömandena haglade efter torsdagens uttalanden av Itamar Ben Gvir, Israels minister för nationell säkerhet, i en intervju på Israels Kanal 12. En talesperson för USA:s utrikesdepartement svarade med att USA ”starkt fördömer minister Ben Gvirs inflammatoriska kommentarer”, och tillade att de ”fördömer all rasistisk retorik”.

Den israeliska organisationen Betzelem, känd för sina extrema fördömanden av Israel, var snabbt ute med sitt favoritord i ett Instagraminlägg: ”Så här ser apartheid ut.”

Så vad var det Ben Gvir egentligen sade?

Här kommer citatet i sin kontext med mina förklaringar inom klammer: ”Det finns en mycket problematisk praxis [i Judéen och Samarien] … Galant [Israels försvarsminister] tillämpar helt enkelt fel praxis [när han hela tiden hänvisar till] ’dagliga rutiner, dagliga rutiner’ [med andra ord, när han sätter nödvändigheten av att upprätthålla de dagliga livsrutinerna bland de palestinska araberna högre än judiska bosättares säkerhet – något Ben Gvir menar att han gör]. Judars rättighet att färdas på vägarna i Judéen och Samarien övergår arabernas rörelsefrihet. Ledsen att säga det, Muhammed, men detta är verkligheten, detta är sanningen: Min rätt till liv står över [arabernas] rörelsefrihet.”

Den bredare kontexten är att tre israeler mördades en och samma vecka av palestinsk-arabiska terrorister, och så här långt i år har 35 personer mördats i terrorangrepp. Många av angriparna har befunnit sig på vägarna i Judéen och Samarien, och bosättarna har bett om upprättandet av flera militära kontrollstationer så att man kan stoppa terroristerna innan de slår till.

Om man lyfter meningen om judars rättigheter kontra arabernas rättigheter till rörelsefrihet ur sitt sammanhang, så som Betzelem gör, kan man enkelt förvränga det hela till rasism. Om man dessutom påminner om Ben Gvirs historia, vilken definitivt inkluderar rasistiska uttalanden, blir anklagelsen om rasism enkel att framföra. Men det gör den inte korrekt i det här fallet.

Ben Gvir slår fast en självklar princip: rätten till liv står över rätten till rörelsefrihet. Ben Gvirs problem är att han undviker att säga att samma sak gäller i omvänd ordning: arabernas rätt till liv övergår judarnas rörelsefrihet. Om han, som han länge har hävdat, har förändrat åsikt från sina tidigare rasistiska attityder bör han se till att nämna arabernas rättigheter med jämna mellanrum.

Men det betyder inte att han ska sluta säga det han sade i intervjun ovan. Det är nämligen de judiska bosättarnas rätt till liv som står under dagligt hot.

Och när det gäller USA och alla andra som fördömde uttalandet som rasistiskt är det ett ohederligt och illvilligt angrepp på hela den israeliska regeringen via dess svarta får, Ben Gvir. Deras problem är det motsatta mot Ben Gvirs: De talar ofta varmt om de palestinska arabernas rättigheter – men står sällan eller aldrig upp för de judiska bosättarnas rättigheter.

Tumme upp:
För Papua Nya Guinea, som har sagt att de ska öppna en ambassad i Jerusalem när deras premiärminister besöker Jerusalem nästa vecka.

Tumme ned:
För Libyen, vars utrikesminister tvingades fly landet efter att hon vågat möta Israels utrikesminister Eli Cohen i Italien.