Salig är den som håller ut i prövningen, för när han har bestått provet ska han få livets krona.
Jakobs brev 1:12

Världen idag

Israelisk sympati för Beirut skapar reaktioner

Israelkrönika · Publicerad 00:00, 12 aug 2020

Den enorma explosion som skakade Beirut förra tisdagen har satt relationen mellan de två länderna på kartan tydligare än på länge. I Israel uttrycktes stor sympati för befolkningen i Beirut, vilket bland annat visade sig genom att israeliska myndigheter erbjöd sig att hjälpa till med räddningsarbetet. I Tel Aviv projicerades dessutom den libanesiska flaggan på kommunhusets fasad.

Men inte alla israeler gillade dessa gester av sympati. Moshe Feiglin, politiker från det extrema högerpartiet Zehut, som inte lyckades ta sig in i Knesset i det senaste valet, sade att det är en glädjens dag när Israels fiender får lida. Hans åsikt är extrem, men även andra tyckte att det var fel att lysa upp en offentlig byggnad med flaggan för en nation som faktiskt är fientligt inställd till Israel.

Vi talar alltså om en nation som förklarade krig mot Israel 1948 och som sedan dess bara gått med på en vapenvila, inte ett fredsavtal. Libanon har dessutom tjänat, eller tjänar, som bas för PLO och Hizbollah, två terrororganisationer vars främsta mål är att utplåna Israel. Deras otaliga och hänsynslösa angrepp har etsat in en rad namn i israelernas medvetande, såsom Samir Kuntar, Misgav Am och Ma’alot. Att just dessa namn framkallar så djup smärta i Israel beror på att de är kopplade till brutala mord på barn och spädbarn.

Dessutom har Hizbollah under långa perioder avfyrat raketer mot civila i norra Israel, så att barnen där på 90-talet i princip växte upp i skyddsrum. Dessa angrepp har i sin tur lett till två stora krig och en rad mindre militäroperationer, där många soldater mist livet i försvar för nationen.

I en demokrati som Israel får man ha olika åsikter. Men skillnaden mellan Libanon och Israel framträder tydligast genom ett uttalande av Hizbollah­ledaren Hassan Nasrallah för några veckor sedan. Han sade då, med tillfredställelse, att hoten från Hizbollah tömt vägarna i norra Israel, underförstått att israelerna är fega. Vägarna i Libanon, skröt han, var däremot fullt trafikerade.

Ingen kunde ha sagt det bättre. Israels vägar är tomma eftersom det är civila som är Nasrallahs måltavlor. Civila libaneser vet att de inte är mål för Israel; det är inte så Israel fungerar.

Men också i Libanon går åsikterna isär om flaggan på kommunhuset i Tel Aviv. En del menar att Israel, som enligt dem bär skulden för stort lidande i Libanon, inte har någon rätt att använda sig av den libanesiska flaggan. Andra såg det som en generös och försonande gest.

Oavsett vågar befolkningen i Libanon nu i högre grad stå upp mot Hizbollahs utnyttjande av landet och folket. Många som gjort det tidigare har fått plikta med livet. Man får hoppas och be att protesterna ökar i styrka och antal så att Libanons folk lyckas få bort denna svulst som bara för olycka med sig. När den israeliska flaggan hänger på kommunhuset i Beirut vet man att det skett en förändring.

Tummen upp

För Sayid al-Ar, mest känd som Dr Dolittle i Gaza. På eget initiativ och med hjälp av israeliska organisationer tar han hand om 220 lösdrivande hundar och 50 katter, som annars skulle ha blivit misshandlade eller jagade.

Tummen ned

För ytterligare ett resultat av explosionen i Beirut: den sista kvarvarande synagogan i landet, Magen Abraham, verkar ha fått så stora skador att den måste rivas.

Infiltration mest effektivt mot religion

Ledare Mitt i högsommaren släpptes de nya resultaten från världens största undersökning av människors... lördag 19/9 00:00

Kristna i Dalsland sprider hopp med Jesuskampanj

Mellerud. Kampanjen ”Jesus till Dalsland” är inne på det tredje av sex planerade år. Just nu är Mellerud i... söndag 20/9 11:00
E-tidning
Senaste magasinen

Var muslim – i dag läser hon till pastor

Ung. När Elnaz Moradis familj flyttade till Sverige från Iran krossades deras framtidsdrömmar av ett...