När Fatou Bensouda, chefsåklagare vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag (ICC), i förra veckan offentliggjorde att domstolen vill påbörja en utredning av möjliga krigsförbrytelser angående ”situationen i Palestina”, var det tydligt – inte bara för Israel – att ICC återigen väljer sina utredningar grundat på politiska motiv snarare än juridiska.
Detta är ICC:s historia sedan starten 2002, men inte vid något tillfälle har det varit tydligare än i förra veckan.
Bensouda valdes 2012 till stor del för att korrigera en enorm obalans, där domstolen före hennes tid enbart hade inlett utredningar mot afrikanska länder. Detta var ett resultat av inte bara fördomar utan även det faktum att ICC, trots att denna ska vara en oberoende domstol, är starkt knuten till FN – och där sker väldigt lite, såvida det inte passar vissa stater eller allianser av stater.
Även om uttrycket ”situationen i Palestina” inkluderar krigsförbrytelser begångna av palestinska araber, råder det inget tvivel om att det är Israel som är huvudmålet för ICC.
Det behövs knappast någon utredning för att bekräfta att det palestinska självstyret (PA), Hamas, Islamiska Jihad och övriga terrororganisationer utför krigsförbrytelser – detta sker på daglig basis. Det räcker med att titta i PA:s skolböcker, som upphöjer terrorism och propagerar för en framtid utan Israel, eller på Gaza-terroristernas angrepp mot Israel och utnyttjande av sin egen befolkning som levande sköld.
ICC bryter också mot sina egna principer genom att inleda denna utredning. De gör ”Palestina” till en stat, trots att PA inte uppfyller de fyra huvudkrav som internationell lag satt upp för att definiera en stat. ICC definierar även territoriet för denna fiktiva stat – och gör det med fullständigt förakt för internationellt sanktionerade avtal som säger att det område ICC påstår vara ”Palestina” faktiskt är omtvistat och ska förhandlas om.
Dessutom ska ICC enbart ingripa där de nationella organen inte kan eller vill göra så. Israel är känt för sin oberoende domstol och dess yttersta professionalism samt etiska standard. Man undersöker själv påstådda övergrepp och ICC har därför – enligt sina egna stadgar – inget där att göra.
Det finns däremot andra stater som skulle må bra av en seriös undersökning. Mer än 150 länder bryter mot de mänskliga rättigheterna på systematisk basis, och mycket av detta är solklara krigsförbrytelser. Men ICC styrs, som sagt, mer av politiska agendor än av törsten efter rättvisa.
Den kände människorättsexperten Alan Dershowitz sade en gång: ”Jag skulle hellre vara utan internationell rätt än att ha en lag som tillämpas partiskt.” Man kan förstå uttalandet, för en lag som tillämpas partiskt dömer inte bara oskyldiga, utan ger de verkliga lagbrytarna legitimitet – man ökar därmed orättvisan i bägge riktningar.
När Bensouda kom med sitt uttalande jublade PA- och Hamasledarna, emedan Israel – tillsammans med USA, Tyskland, Australien, Kanada, Ungern, Tjeckien och Brasilien – kritiserade beslutet. Bara detta, att demokratier sörjer och terrorister jublar, borde vara nog att få ICC att tänka om.
Tumme upp
För israeliska soldater, som natt efter natt griper terrorister i Judéen och Samarien som PA inte vill eller klarar av att gripa. På det sättet räddar soldaterna otaliga israeliska liv.
Tumme ner
För den israeliska regeringens bristfälliga ekonomiska stöd till egenföretagare. Mer än 40 000 småföretag har tvingats bomma igen det senaste året.