En ofta upprepad fras bland arkeologer är att ”det som inte har hittats i dag, kan hittas i morgon”. Ofta är det de så kallade ”maximalisterna” eller ”bibelarkeologerna” som använder utrycket när de varnar ”minimalisterna” för att dra för bombastiska slutsatser. Även om många av dem inte gillar termen ”minimalister”, beskriver den arkeologer och bibelforskare som relaterar till Bibeln i första hand som ett ideologiskt och teologiskt dokument och inte som en pålitlig historisk källa.

1999 skrev den israeliska arkeologen Zwv Herzog en kontroversiell artikel där han hävdade att israeliterna aldrig var i Egypten, och att det aldrig ägt rum något uttåg därifrån eller någon erövring av landet. David och Salomo regerade, enligt Herzog, i bästa fall över ett obetydligt stamsamhälle i bergen runt Jerusalem. Mycket av hans argumentation var baserat på ”vi har inte hittat”. Men sådana argument är problematiska. Det gäller inte minst inom arkeologin. Upptäckten av inskriptionen i Tel Dan som nämner ”David hus” är det bästa beviset för detta – efter att man tidigare hävdat att David inte hade funnits.

Trots alla utgrävningar i Israel är det bara en liten del av de aktuella platserna som är utgrävda – och ”morgondagens rön” har flera gånger lett till omvärderingar av rådande konsensus. Ibland styrker de nya rönen maximalisterna, men eftersom arkeologi inte är en objektiv vetenskap, är det inte ovanligt att båda sidor finner stöd för sin syn genom olika tolkningar av rönen. Detta gäller exempelvis ”Davids palats” i Davids stad i Jerusalem. Debatten rasar om datering, storlek och vilken typ av byggnad som har upptäckts.

Förra veckan offentliggjordes ett mycket intressant fynd i den södra delen av Jerusalem. Man fann ett stort lagerkomplex från 700-talet före Kristus med 120 krukor märkta med bokstäverna ”lmlk” vilket betyder ”tillhör konungen”. Vi pratar här om tiden då kungarna Manasse och Hiskia regerade. Krukorna vittnar om ett stort och effektivt skattesystem och en central styrning av landet.

Faktum är att arkeologiska fynd hittills inte bara har bekräftat Bibelns generella beskrivning av samhället och historien, men de har också bekräftat existensen av en rad personer som omnämns i Bibeln, inklusive David, Hiskia, Manasse, Gedalja, Omri, Ahab, Jerobeam II och Hosea. Faktiskt har 53 härskare från Israel och omkringliggande nationer, omnämnda i Bibeln, blivit identifierade genom arkeologi – plus en rad mindre kända personligheter. Sannolikheten är stor att man till och med har identifierat profeten Jesaja.

Visst är vissa arkeologiska fynd – eller frånvaron av fynd – problematiska. Men om man läser texterna noggrannt – och tolkar dem i enlighet med författarens intentioner i stället för baserat på moderna vetenskapliga metoder – kan de flesta problem övervinnas.

Och där det fortfarande finns utmaningar är det inte osannolikt att morgondagens resultat kommer att hjälpa oss att förstå bättre. 
 

Tummen upp

... för alla som ber för Israel i denna för nationen svåra tid. Be gärna för kampen mot Covid 19, de ekonomiska och politiska svårigheterna och den känsliga säkerhetssituationen. (Psalm 122:6)

Tummen ned

... för israelisk medias fokus på de få gånger då enskilda poliser använt övervåld för att upprätthålla lagen mot demonstranter. Lagbrytarna är problemet – inte polismakten. Media underminerar respekten för polisen.