Fakta – detta har hänt:
Tisdagen den 22 november var två israeliska druser (en av många minoriteter i Israel) inblandade i en bilolycka i staden Jenin (som styrs av palestinska myndigheten) i norra Samarien. En av dem, Tiran Fero, skadades svårt och togs till sjukhuset i Jenin, där han blev uppkopplad till livsuppehållande maskiner.
På kvällen stormades sjukhuset av beväpnade och maskerade palestinska terrorister, som slet Tiran från maskinerna, slängde in honom i en bil och körde i väg. Tiran avled av sviterna – mördad av palestinska terrorister. Palestinierna krävde sedan att Israel skulle släppa dömda terrorister från israeliska fängelser i utbyte mot kroppen, varpå israeliska regeringen hade krismöte.
Onsdagen den 23 november gick tusentals druser ut och protesterade. De blockerade en av Israels huvudleder, väg 6, som stängdes av i norr. Hundratals druser ställde sig vid kontrollstationen in till Jenin, där de talade om att de är redo att gå in i Jenin och göra vad som behövs för att hämta kroppen.
Dessutom kidnappade en grupp maskerade druser tre palestinier med arbetstillstånd i Israel. De lade upp en video på sociala medier med följande text, skrivet i rött:
”Öga för öga och tand för tand. De som startade är skyldiga. Till dem som skadade oss och försökte överträffa oss: Som vi varnade grep vi en förrädare från era araber. Om vi inte får tillbaka vår kamrats kropp kommer blod att spillas och det kommer inte att släcka våra lejons törst. Ni har blivit varnade!”
Torsdagen den 24 november återlämnades Tiran Feros döda kropp till Israel tidigt på morgonen. På eftermiddagen begravdes han i den drusiska byn Daliyat el-Karmel, samma dag som Tiran skulle ha fyllt 18 år.
Druserna är en del av Mellanöstern. De har arabiska som modersmål och vet hur man förhandlar i Mellanöstern: Den starkaste vinner genom att straffa och hota förövarna så mycket att det skrämmer dem, bland annat med oproportionerligt våld som hämnd.
I det här fallet fungerade det omedelbart, för när de palestinska terroristerna insåg vem de hade att göra med gav de med sig omedelbart. I palestinska medier har händelsen inte ens rapporterats, eftersom man skäms över sitt nederlag, och det utan att ett enda skott avlossats. Inte en enda martyr gav sitt liv för ”saken”. Hedern har blivit kantstött – skamligt!
Händelsen rapporterades naturligtvis i israelisk media, men utanför Israel var det inga medier som brydde sig om att rapportera. Ytterligare en mördad israel är inte en nyhet värd spaltutrymmet, särskilt inte om palestinier begick brottet.
Ponera nu i stället att följande hade hänt:
En palestinier skadas svårt i en bilolycka i Israel och hamnar på israeliskt sjukhus, där han kopplas till livsuppehållande maskiner. Maskerade och beväpnade judar kidnappar palestiniern, sliter honom från de livsuppehållande maskinerna, varpå palestiniern avlider av sviterna.
FN hade då haft krismöte, israeliska regeringen hade fått gå ut med en hel hög av pressmeddelanden, världens journalister hade skrivit om det i veckor, FN hade producerat rapporter om händelsen med beskyllningar om israeliska brott mot mänskliga rättigheter (eller helt enkelt brott mot mänskligheten) och sociala medier hade fått mässlingen av alla antisemitiska inlägg.
Att försöka med den europeiska varianten av förhandlingar är värdelöst här i Mellanöstern. Det löser sällan några problem, utan drar för det mesta bara ut på lidandet. Här är det den starke som vinner, och stark är man när man har kapacitet att hota motståndarsidan med mer våld och hänsynslöshet än motparten kan producera.