Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Jordanien är ett av de få länder som Israel lyckats sluta fred med och som ligger i skärningspunkten mellan många centrala konflikter. Därmed är det viktigt att landet är så stabilt det bara går. Foto: Pixabay

Jordanien – landet mitt i Mellanösterns maktspel

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 13 jun 2019

När man diskuterar de olika konfliktpunkterna i Mellanöstern glöms ofta ett land bort. Detta vare sig politiker eller debattörer berör sunni/shia-problematiken, Syrienkriget, Irans inflytande i området och dess stöd till diverse terrorgrupper, eller den konflikt som många felaktigt anser vara den centrala – den mellan Israel och palestinierna.

Det land jag syftar på är Jorda­nien. Ett centralt land i sammanhanget, ett av de få länder som Israel lyckats sluta fred med och som ligger i skärningspunkten mellan många centrala konflikter. Det gränsar till Syrien i norr, till Irak i öster, till Saudiarabien i sydost samt till Judéen och Samarien, eller Väst­banken som det brukar heta i folkmun, i väster.

Jordanien är stort och glest befolkat. Med tanke på det iranska inflytandet i både Syrien och Irak, och Irans stöd till olika islamistiska grupperingar, har Jordanien skäl till oro. Man har svårt att freda sig mot infiltrationer över sina långa och öde gränsområden. Det är givetvis viktigt för Israel att Jordanien är så stabilt det bara går.

Nu är jordanierna mycket upprörda över hur den palestinska myndigheten under ledning av Mahmoud Abbas hanterar den enorma ekonomiska kris som råder inom Abbas palestinska myndighet. Krisen är till stor del självförvållad. Man är nästan helt beroende av ekonomiskt stöd från omvärlden, och nu bidrar man själv till att göra situationen än värre.

Bakgrunden är en ny israelisk lagstiftning om hur man ska hantera de skatter som Israel driver in åt palestinska myndigheten, för att sedan överföra till Abbas. Israel drar nu av pengar motsvarande de summor som Abbas betalar ut till palestinier i israeliska fängelser – varav en stor del terrorister med mycket blod på sina händer – innan man överför pengarna.    

Löner till terrorister och deras familjer handlar inte om småpengar. Under 2017 använde Abbas 358 miljoner dollar, eller cirka 3,4 miljarder kronor, till sådana utbetalningar. Det motsvarade sju procent av den palestinska myndighetens budget, eller 20 procent av biståndet (som alltså ligger på cirka 17 miljarder kronor per år).   

När lagstiftningen trädde i kraft deklarerade Abbas, att ”även om vi är bankrutta och det bara finns några hundra miljoner shekel kvar i våra kassakistor, kommer vi att fortsätta betala fångarnas och martyrernas löner”.  

Abbas har efter Israels beslut vägrat att ta emot några som helst medel från israeliska myndigheter, alltså de skatter som ska överföras till palestinska myndigheten. Det har gjort krisen akut, och enligt Abbas premiärminister är man på randen till ekonomisk kollaps. Man har skurit ner offentliganställdas löner med 50 procent, och säger att man snart måste börja skära även i säkerhetsstyrkornas löner.

Just detta oroar Jordanien. Social oro, protester och upplopp på de palestinska områdena kan lätt spilla över in i Jordanien och hota säkerheten och stabiliteten där. Detta skulle passa Iran väldigt bra.

Jordanien försöker därför hjälpa palestinierna och har föreslagit olika planer, men Abbas har sagt nej till alla förslag, vilket gjort jordanierna ursinniga. Den senaste planen var ett gemensamt förslag från Jordanien, Saudiarabien, Bahrain och Förenade Arabemiraten, där dessa länder skulle betala ut de medel som Israel håller inne.

En annan del av planen handlade om de hundratals miljoner dollar som den palestinska myndigheten är skyldiga de israeliska el- och vattenleverantörerna för obetalda räkningar. Det skulle bildas en israelisk-palestinsk kommitté för att nå en lösning om dessa skulder. Men jordanska källor säger att Abbas förbjudit palestinska tjänstemän att träffa israeliska motparter, och därmed föll även den delen av planen.

Situationen är inte lätt för den israeliska regeringen. Man kan naturligtvis inte överföra pengar till Abbas som man vet går till att betala terrorister med judiskt blod på sina händer. Å andra sidan vill man förstås ha betalt för den el och det vatten som man levererar. Självklart vill man också ha en så stabil situation som möjligt; oro på de palestinska områdena ligger inte i Israels intresse.

En bra relation med Jordanien blir därmed central. Ett iranskt och islamistiskt inflytande i Jordanien och in på de palestinska områdena vore en mardröm.

Social oro, protester och upplopp på de palestinska områdena kan lätt spilla över in i Jordanien och hota säkerheten och stabiliteten där. ... Jordanien försöker därför hjälpa palestinierna och har föreslagit olika planer, men Abbas har sagt nej till alla förslag, vilket gjort jordanierna ursinniga.

Rätt ska vara rätt om mänskliga rättigheter

Ledare Det talas mycket om mänskliga rättigheter i dag. Det är bra. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har precis firat 70 år, och de 30 punkter...