Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra.
Johannesevangeliet 13:34

Världen idag

Framgångarna med vaccinationerna, som gjort att det israeliska samhället kunnat öppnas upp igen, i kombination med att det är svårt att se någon annan nationsledare, gör Benjamin Netanyahus ställning stark – men ännu är valutgången oklar, skriver Ulf Cahn. Foto: Ariel Schalit

Israelerna har röstat för fjärde gången – vad händer nu?

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 1 apr 2021

Så hölls då det fjärde israeliska valet på två år, och resultatet blev återigen oklart. Vi vet inte hur en ny regering kan komma att se ut. Partierna har nu ytterligare en vecka på sig att fundera; den 7 april ska man ha berättat för president Reuven Rivlin vem man helst vill se som premiärminister och han ger därefter uppdraget till denna person att bilda regering.

Men för att börja från början: vilka partier var med i valet och hur röstade israelerna?

Premiärminister Benjamin Netanyahus parti Likud blev största parti med 30 mandat av 120 – ungefär som opinionsundersökningarna visade, och sex mandat färre än i senaste valet. Det som låg Netanyahu i fatet är kritik mot pandemihanteringen och korruptionsanklagelserna. Men framgångarna med vaccinationerna, som gjort att det israeliska samhället kunnat öppnas upp igen, i kombination med att det är svårt att se någon annan ledare i Israel, gör ändå hans ställning väldigt stark.

Det största utmanarpartiet är Yesh Atid under ledaren Yair Lapid. Förra valet hade de en gemensam lista ihop med Benny Gantz parti Blåvitt för att bli en riktig utmanare till Likud. De kallade sig tillsammans för Blåvita listan och fick 33 mandat. Denna gång hade de delat på sig och Yesh Atid fick 17 mandat medan Blåvitt fick åtta mandat.

Både Likud och Blåvitt förlorade alltså rejält med röster. Vinnare blev en stor mängd mindre partier, dels tidigare existerande som växte men också några nya. Efter förra valet fanns åtta partier/listor i Knesset, alltså inte fler än vi har i Sverige. Men nu kom hela 13 partier/listor in och många av dem är ganska små. Nio av dem har bara mellan fyra och sju mandat men får nu stor makt.

Naftali Bennett sågs som kungamakaren före valet, den som skulle se till att Netanyahu fick de 60+ mandat i Knesset som behövs för att kunna leda landet. Han hade i och för sig inte sagt att han skulle stödja Netanyahu som premiärminister, men de flesta trodde ändå det. Bennett har arbetat med Netanyahu, bland annat varit minister i sju år fram tills förra året, och leder partiet Yamina (Höger).

Det partiet fick sju mandat, vilket nog var en besvikelse. Det såg mycket bättre ut i opinionsundersökningarna.

Resultatet av valet är att Likud tillsammans med de ultraortodoxa partierna och Bennett ändå bara når upp till 59 mandat. I slutet av valrörelsen gick Blåvitt och vänstern (Labour och Meretz) bättre än förutspått, vilket troligen kostade Netanyahu en majoritet med stöd av Bennett.

De arabiska partierna då? Det intressanta med dem är två saker. Dels att de i mindre utsträckning talade om Israel och palestinierna och mer om välfärd och infrastruktur. Kanske är det ett trendbrott? Dels att deras lista, bestående av fyra partier, splittrades inför detta val. I förra valet fick de totalt 15 mandat, nu tio.

Det parti som lämnade listan, Ra'am, var nära att inte klara gränsen på 3,25 procent. Det faktum att de ändå kom in försvårar också för Netanyahu och gör deras makt stor.

Så vad händer nu?

Skulle vi bara titta på höger/vänster-skalan skulle Netanyahu och Likud kunna styra Israel utan problem; det vi betraktar som höger har totalt 72 av 120 mandat i Knesset. Övriga 48 mandat tillhör Yesh Atid och Blåvitt (25), vänstern (13) och arabiska partier (10). Problemet för Netanyahu är att många partier som han borde kunna styra med, ideologiskt sett, antingen leds av personer som han gjort sig ovän med eller som inte kan samarbeta med varandra.

Ledaren för Yisrael Beiteinu (sju mandat), Avigdor Lieber­man, är höger men sekulär och vill inte ha med de ultraortodoxa att göra. Nytt Hopp är också ett högerparti och leds av Gideon Sa'ar, som utmanade Netanyahu om makten i Likud, förlorade och startade ett nytt parti. Båda har varit ministrar under Netanyahu och båda har mycket svårt för honom, för att uttrycka sig lindrigt.

Ändå ligger Netanyahu bäst till för att få frågan om att bilda regering av president Rivlin. Både Bennett och Sa'ar utesluter nämligen en regering som backas av arabiska partier. Det betyder att utmanaren som premiärminister, Yair Lapid, just nu har 50 ledamöter bakom sig medan Netanyahu har 52.

Men mycket kommer att hända och det är omöjligt att i dag säga hur Israels nya regering kommer att se ut. Ett nytt val i höst är inte uteslutet.

Problemet för Netanyahu är att många partier som han borde kunna styra med, ideologiskt sett, antingen leds av personer som han gjort sig ovän med eller som inte kan samarbeta med varandra.

Ny missionsorganisation viktigt och uppfriskande initiativ

Ledare I en tid då fysiska gudstjänster förbjudits, då många församlingar och samfund långsiktigt krymper... tisdag 13/4 00:10

Arvet som Ebba inte bryr sig om

Ledare När Kristdemokraterna i förra veckan presenterade sitt jämställdhetspolitiska program väcktes... tisdag 13/4 00:00

Ett osannolikt men avslöjande samtal med en jordansk chaufför

Israelkommentar Att verkligheten och rapporterna från Israel sällan stämmer är vi här i Israel vana vid, men ibland...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier