Men var nu starka och låt inte modet falla, för ert arbete ska få sin lön.
2 Krönikeboken 15:7

Världen idag

Nu är man tillbaka på ruta ett med förre vicepresidenten Joe Biden som president – men med ett nytt Mellanöstern, skriver Tomas Sandell. (Bild av Benjamin Netanyahu och Joe Biden från 2010.) Foto: Debbie Hill/AP/TT

Hur påverkas Europa och Israel av amerikanska presidentvalet?

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 26 nov 2020

Trots juridiska efterspel och pågående rättstvister kring röstningsförfarande i det amerikanska presidentvalet verkar det alltmer sannolikt att USA:s fyrtiosjätte president heter Joe Biden. Till skillnad från Sverige, där det nationella valresultatet enbart påverkar det egna landet, har det amerikanska presidentvalet långtgående konsekvenser även för världspolitiken.

Det gäller framförallt relationerna till EU och Israel.

Det må uppfattas aningen besvärande för EU-toppen i Bryssel att det framför allt är det amerikanska presidentvalet, och inte unionens egen utrikesansvarige Josep Borrell, som påverkar EU:s politiska handlingsutrymme i Mellanöstern. Medan Donald Trump under sina fyra år vid makten har bedrivit en aktiv Mellanösternpolitik, som omdanat stora delar av regionen, har EU närmast förblivit en passiv åskådare. 

När det nu ser ut som om Biden svärs in som ny amerikansk president den 20 januari, vädrar man därför morgonluft i Bryssel.

Med Biden som president förväntas den amerikanska utrikespolitiken återgå till en internationell linje som EU lätt kan anpassa sig till. Medan USA förväntas fortsätta bedriva det som i Bryssel uppfattas som en pro-israelisk politik, tyder allt på att relationerna med Israel kommer att svalna flera grader.

Biden har gjort klart att han vill att USA återår till kärnenergiavtalet med Iran, trots regimens fortsatta hot om annihilering av den judiska staten. Det var under Obamas år som president, och med Biden som vicepresident, som den amerikanska regeringen ingick kärnenergiavtalet, som försåg mullorna i Teheran med miljarder dollar i statskassan, vilka generöst delades ut till landets proxi-terrorister för att destabilisera Mellanöstern och göra livet surt för Israel.

Inte att undra på att man i stora delar i Mellanöstern, i såväl Jerusalem som Riyadh, därför in i det sista hoppades på en ny Trump-seger.

Även när det gäller inställningen till de israeliska bosättningarna i Judeen och Samarien påminner Bidens inställning mer om EU än om republikanernas politik.

I Israel kommer man väl ihåg hur president Obama, med endast en månad kvar av sin presidentperiod, flagrant avvek från den amerikanska utrikespolitiska doktrinen genom att ge grönt ljus till FN:s säkerhetsråd att utfärda den förödande resolution 2334, som fördömde de israeliska bosättningarna som olagliga och i strid med folkrätten, trots ljudliga protester från både Jerusalem och den inkommande Trump-administrationen.

Nu är man tillbaka på ruta ett med förre vicepresidenten Biden som president, men med ett nytt Mellanöstern. I dag finns den amerikanska ambassaden i Jerusalem, stödet till den palestinska myndigheten och det palestinska flyktingorganet UNWRA har dragits in, och israeliska bosättningar uppfattas inte längre som olagliga av USA.

Samtidigt har Israels diplomatiska ställning i världen aldrig varit starkare. Tidigare i veckan gjorde premiärminister Benjamin Netanyahu ett historiskt besök till Saudiarabien, där han träffade såväl USA:s utrikesminister MIke Pompeo som Saudiarabiens starke man, kronprinsen Mohammed bin Salman.

Det är inte utan orsak som Jerusalem Post-journalisten Seth Frantzman talar om en ny ekonomisk och politisk säkerhetskorridor, från Grekland i väster till Indien i öster – inkluderande länder som Cypern, Egypten, Jordanien, Sudan, Bahrain, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, och med Israel i centrum – som ett svar på Irans maktambitioner, men även som en naturlig samarbetszon kring ekonomi och säkerhet.

Hur ska då Biden förhålla sig till alla dessa förändringar?

Ingen vet med säkerhet, men med den utnämningen av veteran­diplomaten Antony Blinken som Bidens kandidat till ny utrikesminister torde de värsta farhågorna vara över. Blinken, som själv är jude, får lovord av flera tunga israeliska diplomater, medan han däremot kritiseras skarpt av de demokratiska vänsteraktivisterna i kongressen – också det en hedersbetygelse för alla som vill se en fortsatt konstruktiv och stabil amerikansk utrikespolitik i Mellanöstern. 

Det var under Obamas år som president, och med Biden som vicepresident, som den amerikanska regeringen ingick kärnenergiavtalet, som försåg mullorna i Teheran med miljarder dollar i statskassan, vilka generöst delades ut till landets proxi-terrorister för att destabilisera Mellanöstern och göra livet surt för Israel.

Låt inget eller ingen hämma eller tysta ditt rop till Jesus.

Inför söndag Matt 8:5–13 Denna söndag har en stark rubrik: ”Jesus skapar tro.” Här inbjuds vi att ta del av ett... torsdag 21/1 00:10

Låt inte USA-politik söndra Andens enhet

Ledare Den senaste tidens händelser i USA har skapat nya konfliktlinjer inom kristenheten. Även här i... torsdag 21/1 00:00