Att vörda Herren är början till vishet, att känna den Helige är förstånd.
Ordspråksboken 9:10

Världen idag

Gör varje arbetsuppgift och rörelse som lärare tvingas göra att eleverna lär sig mer?

Gästkrönika · Publicerad 00:00, 14 mar 2018

Det går inte en dag utan att det skrivs något om den svenska skolan. Ofta finns det goda skäl. Lärare och elever hotas, misshandlas eller mobbas. Rektorer ser mellan fingrarna och låter mobbare och ligister få fortsätta att domdera medan offren får byta skola. Svenska skolresultat sjunker och vad som än görs verkar inte trenden brytas. Ändå finns det luckor i debatten som förvånansvärt sällan diskuteras. Vad ska eleverna lära sig och vad är själva syftet med skolan?

Högstadieläraren Isak Skogstad förklarade häromdagen i en debattartikel i Aftonbladet, att han ansåg att de kunskapskrav som ställs på högstadieelever inte är rimliga utan bara skapar stress för elever och föräldrar. För betyget C i samhällskunskap ska en femtonåring ha ”goda kunskaper om olika samhällsstrukturer”. Hon förväntas visa att hon har kunskaperna ”genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar” och ska dessutom kunna förklara ”förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer” genom att ”använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt”. Och mycket mer.

Tanken var väl att dessa kunskapskrav skulle hjälpa eleverna att förstå vad man skulle lära sig och vad man skulle behärska. Men hur ska någon människa utifrån texter som dessa kunna förstå hur mycket man ska lära sig?

Skogstad menar att kunskapsskolan i stället blivit en ”babbelskola” där kritik och diskussioner premieras framför fakta. Kan det vara så att skolans fokus har ändrats från att ha betonat fakta och kunskaper, till att nedvärdera dessas roll för att i stället fokusera på något annat?

Vill man inte åka med längre på ett tåg, är det ju bara att kliva av. Frågan är om det är lika lätt att kliva av den svenska skolans tåg, med de förändrade idealen och allmän slapphet i flera frågor. En kommunal skola som inte ger eleverna tillräckligt bra möjligheter, kommer med all sannolikhet få fortsätta att underprestera, år efter år.

Företag som levererar produkter som marknaden inte vill ha, går i konkurs. Drivs de inte på ett effektivt sätt, får de slå igen. För att överleva i en allt hårdare konkurrens tvingas de hela tiden innovera, förändra, bli bättre och utvecklas. Kan skolan kanske lära av dem?

Att ha kunden i centrum, är en viktig förståelse för dagens företag. Vad man än gör, ställer man sig frågan: Gagnar det kunden? Går de anställda till jobbet, och är förutsättningarna optimala för att kunderna ska bli nöjda?

Skulle ett sådant perspektiv kunna hjälpa skolan? Är förutsättningarna i klassrummen, med allt stök och bök, optimala för att eleverna varje minut ska kunna lära sig? Är de långa teoripassen optimala för att hjärnan ska kunna ta till sig ny information? Är håltimmarna på schemat, som leder till längre arbetsdagar och allt senare läxläsning, optimala för att elever ska lära sig?

Industrins Toyota-modell innebär, bland mycket annat, att varje produktionsarbetares åtgärd – varje steg och varje rörelse – ska höja värdet på produkten. Om den anställde går tre meter för att hämta ett verktyg, så höjer det inte värdet på bilen. Inte heller när det lyfts och läggs tillbaka verktyg. Bara när skruvarna dras i, ökar bilens värde. Därför elimineras förflyttningar och rörelser genom att anpassa arbetsplatserna och kanske ha verktygen hängande (vilket också gagnar arbetarnas hälsa).

Gör varje arbetsuppgift och rörelse som lärare tvingas göra att eleverna lär sig mer? Skulle kanske några av de miljontals timmar som läggs på administration, lektionsförberedelser och provrättning kunna minskas för lärare genom nya verktyg och arbetssätt, så att lärare kan återgå till att fokusera på sina främsta ”kunder”; eleverna.

Företag som levererar produkter som marknaden inte vill ha, går i konkurs. Drivs de inte på ett effektivt sätt, får de slå igen. För att överleva i en allt hårdare konkurrens tvingas de hela tiden innovera, förändra, bli bättre och utvecklas. Kan skolan kanske lära av dem?

Netanyahu lyckas inte bilda regering – kan Gantz lyckas?

Regeringsbildning. Det finns ett användbart uttryck på hebreiska som heter ”achrei ha'chagim”. Det betyder ”efter högtiderna” och syftar på den månads­långa period som... onsdag 23/10 12:10

Ett argument emot en palestinsk stat

Israelkommentar Analys. Ett av de stora beslut som nästa israeliska regering står inför är hur man ska förhålla sig till president Trumps förslag till fred i regionen; en... onsdag 23/10 00:00

Judiska extremister angrep soldater

Brott. I söndags vaknade israelerna till upprörande bilder på nyheterna. I reportaget såg man unga män med maskerade ansikten som kastade stenar mot... onsdag 23/10 06:00

Vi har fått en ny sorts åsiktsinkvisition

Ledare Efter den nästan två år långa krisen är Svenska Akademien tillbaka, åtminstone i så motto att man delar ut Nobels litteraturpris, dessutom för två år... onsdag 23/10 00:00