Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.
Johannesevangeliet 8:32

Världen idag

Gnostiska idéer i Ärkebiskopsgården

Samhällskrönika · Publicerad 00:00, 16 okt 2013

325 elektorer från hela landet, men med en viss tonvikt på Uppsala ärkestift – för vilket ärkebiskopen också är stiftsbiskop och som alltså har störst intresse av vem det blir – har röstat i ärkebiskopsvalet.
Regeln är att som Svenska kyrkans hemsida uttrycker det "om någon av kandidaterna får mer än hälften av rösterna blir hen ärkebiskop" – observera att "hen" används i en officiell text!
Antje Jackelén, som fick 55,9 procent röster i första valomgången innehar sedan 2007 biskopsstolen i Lunds stift. Hon är född 1955 i Tyskland och prästvigdes 1980 för Stockholms stift. 1999 blev hon teologie doktor vid Lunds universitet. Hennes huvudsakliga vetenskapliga arbete handlar om relationen mellan religion och vetenskap och inom det området har hon haft flera olika uppdrag. Hon kallas ibland professor, men är Associate Professor i Systematic Theology vid ett lutherskt seminarium i Chicago, vilket motsvarar en svensk docent, nivån under professor.
Kvinnlig ärkebiskop finns nog bara en före henne, den så kallade Presiding Bishop i amerikanska Episkopalkyrkan, en del av  Anglican Communion, the Rt. Rev. Katharine Jefferts-Schori, känd för en mycket liberal hållning i teologiska frågor. Hon har bland annat sagt att det är att sätta Gud "in an awfully small box" om man hävdar att ingen kommer till Fadern utom genom Jesus.

Var står då Jackelén teologiskt? I kyrklig debatt använder man ofta epitet som liberal och konservativ lite slarvigt, men man kan med fog säga att Jackelén är liberalteolog och fortsätter på så sätt den upplysningsorienterade traditionen från förförre ärkebiskopen KG Hammar. Denne är expert på liberalteologi och företräder den själv, medan hans efterträdare Anders Wejryd inte alls profilerat sig som teolog utan mer kommenterat aktuella politiska frågor. När Jackelén ofta talar om en hoppets teologi är hon inspirerad av Jürgen Moltmann.
Det är den så kallade religionsteologin som tycks vara normativ för Jackelén, det vill säga inte bara dialogen med andra religioner, utan att religionerna är likvärdiga och att kristna, judar och muslimer tillber samma Gud. På frågan om Jesus är en sannare bild än Muhammed säger hon att man inte kan reducera hela religionsteologin till en ja- och nejfråga. Med andra ord är sådan religionsteologi viktigare för henne än den klassiska kristna tro som grundar sig på bibel och bekännelse och vilken en präst säger ja till i prästlöftena. Religionsteologi blir också slagrutan när hon bedömer andra religiösa människor och nämner extremister och fundamentalister som sådana som är emot religionsdialog. Men Bibeln och trosbekännelserna bekänner Jesus Kristus som enda vägen till Gud.

Jesus kan då inte vara enda vägen. Hon vill ha låga trösklar. Och hon påstår att Jesus inte hävdar att han är den enda vägen, bara att han är en väg. När hon säger att kyrkan ska vara tydlig med evangeliet menar hon alltså inte att det finns en enda väg till Gud. Jackelén ser på liberalteologiskt manér jungfrufödelsen som mytologiskt och att om man tar jungfrufödelsen som biologisk så har man missat hela poängen. Måste man tro att Jesus gick på vattnet? Nej, "vi tror med Bibeln, men inte på Bibeln som en samling sanningar", säger hon. Hon svarar inte heller på frågan om hon tror på eviga straff. Man får inte vara för tydlig i sin bibeltolkning och hon överbetonar tolkandets roll, såsom om det inte fanns en betydelse som är den mest troliga.

För en fornkyrklig teolog skulle Jackeléns teologi nog bedömas som heretisk och gnostisk. Det senare begreppet används ofta slarvigt, men just jungfrufödelsen var en punkt som kyrkofadern Irenaeus fick försvara mot gnostikerna. I trosbekännelserna är nämligen jungfrufödelsen konkret och biologiskt menad. Sådana trospositioner som Jackeléns omöjliggör en djupare ekumenisk enhet med de kyrkor som håller fast vid Bibeln och de fornkyrkliga bekännelserna.
I den ekumeniskt heta frågan om enkönade äktenskap står hon självklart för Svenska kyrkans nya linje och betraktas som närstående de kretsar som är starkt drivande i dessa frågor.

Att Svenska kyrkan får en kvinnlig ärkebiskop innebär en avgörande, ja till och med historisk förändring. För katolska, ortodoxa kyrkor och majoriteten i den anglikanska kyrkan, främst de stora afrikanska kyrkorna, samt för de grupper i Svenska kyrkan som håller fast vid tron på den apostoliska successionen, betyder valet också att Svenska kyrkan för första gången får ett överhuvud som inte erkänns i stora delar av kristenheten. I Svenska kyrkan går successionen tillbaka till apostlarna, även om den under några årtionden under Gustaf Wasas första tid hängde på en skör tråd, och den säkerställdes 1575.

I ett internationellt perspektiv permanentas genom detta val av en kvinnlig ärkebiskop med liberal teologisk profil Svenska kyrkans linje i alla fall under de cirka åtta-tio år Jackelén kan sitta. Apparaten Svenska kyrkan är nog världens mest politiskt styrda, till exempel med flest personröster till kyrkomötet på Socialdemokraternas Wanja Lundby-Wedin. Denna politiserade del av kyrkan har fått en efterträdare till Anders Wejryd som utmärkt passar deras linje.
En stor grupp i den aktiva Svenska kyrkan ser dock valet som en stor motgång. Att denna första kvinnliga ärkebiskop i Uppsaladomen inte står för centrala trossatser som jungfrufödelsen, att Jesus är enda vägen och klassisk tro i äktenskaps­frågan gör vägen framåt långt stenigare till och med än under KG Hammars tid i Ärke­biskops­gården.

 

Läs mer:

• Antje Jackelén blir ny ärkebiskop

• Lukas Beggren: Kan splittringen leda till enhet?

• Ledarskribent i SvD: ”Vad tror de egentligen?”

Carola sjöng för mamma som räddade sina barn ur brand

Edsbynbranden. Den sexbarnsmamma som räddade sina barn ur ett brinnande hus hyllas som hjälte. Nu kommer uppgifter om att Carola Häggkvist besökt henne vid...

Nu kommer tulpanerna

Vardag När granbarren är uppsopade och amaryllisen har slokat – då vill vi pynta hemmet med tulpaner.

”Arbete kan ge mening till livet”

Närbild Arbetsetik. Arbete kan ge mening till livet och bidra till långsiktig lycka. Det menar Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet. – Arbetet gör att...

Vill ge hopp till den unga generationen

Församlingsliv Västerås. Allianskyrkan är en församling där alla generationer trivs och får ta plats, och där ungdomarna får vara med och ta ansvar. – Vi har skapat en miljö...
Senaste nytt
Mest lästa just nu

Vill ge hopp till den unga generationen

Församlingsliv Allianskyrkan är en församling där alla generationer trivs och får ta plats, och där ungdomarna får vara med och ta ansvar. – Vi har skapat en miljö...